Lärarna om mattekrisen: ”Hoppas på nya kartläggningen”

Vi vill lägga fokus på en framgångsrik matematikundervisning där utbildade matematiklärare samverkar med speciallärare i matematik och andra viktiga professioner inom skolan.

Statistiken över behöriga matematiklärare gör att vi kan konstatera att vi behöver bli fler, många fler.

Läraryrket måste göras attraktivt då det verkligen är ett fantastiskt jobb när förutsättningarna finns på plats, när undervisningen ger den effekt vi har planerat för och eleverna känner att de lär sig och växer i sin tro på sin egen förmåga i matematik.

”Krävs långsiktiga satsningar”

Vi behöver också modiga politiker som satsar på skolan långsiktigt genom att ge förutsättningar (ekonomi och organisation) för att lärare och elever ska lyckas.

Vi behöver pedagogiska ledare som tillsammans med sin personal identifierar utvecklingsbehov, arbetar systematiskt, tar stöd i forskning och beprövad erfarenhet och håller i och håller ut i de insatser de har valt för att utveckla matematikundervisningen.

Elever behöver får erfara matematik och möta olika aspekter av undervisning.

Här kan kvalitativ kompetensutveckling, lektionsobservationer och kollegialt lärande med fokus på matematik och matematikdidaktik spela en avgörande roll men även kunskap om språket i matematiken kan vara avgörande för eleverna.

Val av kvalitativa, forskningsbaserade läromedel som är fortbildande och en gemensamt överenskommen pedagogisk idé med undervisningen kan ha stor betydelse för elevers resultat.

”Ny kartläggning behövs”

Tydliga roller och förstå varandras uppdrag, stödjande verktyg och normer för framgångsrik undervisning har visat sig ha en avgörande betydelse för att bygga upp skolans förbättringskapacitet och lyckas med utvecklingsarbetet.

Tidiga insatser är helt avgörande för elever som inte knäckt koden till den grundläggande matematiken.

Vi är tacksamma att man lyssnat på lärarkritiken kring de obligatoriska kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden som nu revideras och vi har höga förväntningar på att de utvecklas till att bli mer anpassade utifrån behoven och framför allt stödjer den undervisning som ska bedrivas efter deras genomförande.

Undervisningsinsatserna måste göras av personer som har stor kunskap om hur bristande kunskaper kan upptäcktas och hur undervisningen ska se ut för att eleverna ska kunna ta igen det de missat.

Sökes: speciallärare i matematik

För detta krävs personer med stor kompetens! Det kan vara erfarna matematiklärare som ges tid för att arbeta med detta eller personer med särskild kompetens så som speciallärare i matematik – något som det idag är mycket stor brist på i svensk skola.

Forskningsresultat visar att elever i matematiksvårigheter kan behöva upp till 7 gånger mer tid än elever som har lätt för matematik för att nå samma nivå på sina kunskaper.

Vill se förundervisning

Flera matematiklärare vi har samtalat med vill få förutsättningar att genomföra en så kallad förundervisning med elever inför det som ska tas upp under kommande lektioner.

Detta är inte möjligt att göra på många av våra skolor idag tros att det har visat sig att denna typ av undervisning har god effekt på elevers lärande och självkänsla.

Tacksamma att de lyssnat på lärarnas kritik

Vi ser fram emot att ta del av resultaten på flera av de utredningar som kommer att publiceras under första kvartalet av 2025. Däribland Läroplansutredningen och utredningen om extra anpassningar.

Till sist men inte minst vill vi tillägga att betyget F är inte bra, den tröskeleffekt som betyget ger är oproportionerligt stor. Betyget F som skulle ge elever information om att de ”ännu inte nått målen” har istället fått funktionen som ”utslags-betyg” för vidare studier.

Bodil Lövgren, ordförande i Sveriges Matematiklärarförening

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Läraren om skräcksiffrorna: ”Inte mer fortbildning”

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Tholin: ”Vi är Europamästare i antal underkända elever”