Lärarens larm: ”eleverna blir övergivna

Den anpassade skolan ligger efter – både i undervisningskvalitet och tid, skriver Denice Sverla.

Fram till år 1967 var det socialt accepterat att definiera en person med intellektuell funktionsnedsättning som obildbar. Och det var först år 1989 som målgruppen fick rösträtt. 1990 kom den första läroplanen som hade kunskapsbegreppet i fokus i stället för habilitering.

Det undgår nog ingen att våra politiker besitter elementära lösningar på skolans utmaningar. Mobilförbud, tryckta läromedel, ökade repressalier och sedan har vi kirrat biffen – det är slut med skolans problem.

Vi borde också applådera för att de i alla fall tog sig tid att utreda och bestämma namnbytet, från särskola till anpassad. Det löser ju skolformens konstaterade utmaningar och brister i undervisningskvaliteten.

Vi har olika skolformer, men ändå så glöms elevgruppen på anpassad ständigt bort och aldrig prioriteras i partiernas skolpolitik eller i specifikt riktade stadsbidragssatsningar för att höja kvaliteten i skolformen.

Alla lösningar som våra kära politiker presenterar går att likställa med att försöka släcka ett pågående vulkanutbrott med en brandsläckare.

Behöver de kunna skriva och läsa?

Elevgruppen benämns inte längre som obildbara, eller i alla fall inte i offentligheten.

Intresset och engagemanget för elevgruppen ekar tomt i samtliga debatter, förslag och beslut. Om vi tar exemplet med bestämmelserna i skollagen om garanti för tidiga stödinsatser, i svenska och matematik.

Denna bestämmelse kom att gälla grundskolans elever år 2019. Målet med garantin är att fler elever ska ges en fullständig grundskoleutbildning.

Men det gällde ju inte den anpassade skolans elever, deras betyg saknar ju ändå betydelse, deras gymnasieutbildning genererar varken arbete eller en skyddad arbetstitel.

Och något anpassat universitet eller högskola finns ju inte. Så om dessa elever lär sig läsa och räkna spelar väl ingen roll? Bestämmelser som har med både rätt till utveckling och utbildning i relation till den anpassade skolan, rör sig lika fort som en ettåring cyklar i en uppförsbacke i motvind.

Fem år efter bestämmelsen kom  att gälla för grundskolans elever insåg man att det kanske inte var så värst fyndigt att exkludera den anpassade skolans elever så bestämmelsen kom att gälla även dem, år 2024, fem år senare.

Eleverna som saknar förskoleklass

Sedan har vi bestämmelsen om obligatorisk förskoleklass som började gälla år 2018 men det finns fortfarande ingen förskoleklass i anpassad skola. Så om man som vårdnadshavare vill att sitt barn ska börja i anpassad skola får man ofta förslaget om att gå ett extra år i förskolan i stället.

Det är väl en toppengrej att en elevgrupp i svårigheter får mindre skolundervisning än andra, inte sant?

Får mindre skolundervisnig än andra elever

Tillbaka till skolhistoriken för målgruppen, i slutet på 1800 – talet så återfanns en syn på en teoretisk oförmåga hos de så kallade bildbara, de skulle därför ges undervisning i handarbete, slöjd och praktiskt arbete. 

Vi har pratat om timplanens utformning i anpassad skola. Men låt oss jämföra den aktuella timplanen för grundskola och anpassad grundskola. Om vi ser till ämnet hem- och konsumentkunskap, så får eleverna på anpassad 395 undervisningstimmar fler än grundskolans elever och 340 timmar fler i slöjdämnet. Men i engelska där får de 300 timmar färre än grundskolans elever.

Så hur långt har vi kommit  gällande skolutveckling för denna elevgrupp?

Jag skulle vilja kalla den anpassade skolan för övergiven men den har aldrig ens varit given.

Och den stora frågan är när elever med intellektuell funktionsnedsättning ska komma att prioriteras och ses som kompetenta individer som också har rätt till en stimulerande och utvecklande skolgång?

Denice Sverla, speciallärare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Boktips: Nycklar till anpassad grundskola

”Eleverna gav mig en käftsmäll” – om SYV på anpassad skola

Rektorn: ”Våra elever döms till fattigdom”

De får priset som årets lärarförfattare

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

  1. Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
  2. Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
  3. Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se