”Lärare hotas till tystnad – anonym orosanmälan kan rädda liv”
Många tvekar att anmäla av rädsla för hot och våld mot sig själva eller sina familjer, skriver Claes Nyberg, Ismail Ali och Kristin Jakobsson (C).
Debatt Vi kräver en lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola, skriver företrädare för Centerpartiet.
En högstadielärare i södra Stockholm utsattes för flertalet dödshot mot både sig själv och sina barn efter att ha orosanmält en elev med hög skolfrånvaro och misstanke om narkotikahandel. Läraren mottog över 200 hotfulla sms från en närstående till eleven under en och samma natt. Skrämmande nog är detta inte en isolerad händelse utan hot och våld mot skolpersonal har blivit allt vanligare i Sverige.
Skolan är inte immun mot det hårdare samhällsklimatet, machokulturen och den växande brottsligheten. Rekrytering av unga till organiserad brottslighet har ökat, och skolpersonal, som känner eleverna väl, kan ofta upptäcka tecken på att ett barn riskerar att dras in i en farlig livsstil.
Många tvekar att anmäla
Enligt lag är skolpersonal idag skyldiga att anmäla om de misstänker att ett barn far illa. Problemet är att de inte kan vara anonyma vid anmälan, vilket skapar oro bland personalen. Många tvekar att anmäla av rädsla för hot och våld mot sig själva eller sina familjer, särskilt om de har haft nära relationer med barnet eller vårdnadshavarna. Detta leder till att viktiga anmälningar uteblir.
Den som gör en orosanmälan ska kunna känna sig trygg och skyddad.
Centerpartiet i Stockholm kräver därför en lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola. En sådan förändring skulle skydda personal från hot och säkerställa att barn som lever under svåra förhållanden får hjälp. Genom personliga anmälningsnummer som endast socialtjänsten känner till under sekretess kan anmälan göras anonymt. Anmälarens namn skulle inte lämnas ut utan godkännande, samtidigt som socialtjänsten kan verifiera att anmälan kommer från en behörig person och ta kontakt för vidare information.
Rektorer kan redan idag stärka personalsäkerheten genom att hjälpa till med polisanmälan och säkerhetsåtgärder som överfallslarm. De kan även erbjuda samtalsstöd för personal som utsatts för hot. Den som gör en orosanmälan ska kunna känna sig trygg och skyddad från hot och våld. Möjligheten att anmäla anonymt bör kombineras med utbildning och rutiner för att hantera hot och trakasserier.
Det behövs en lagstiftning
I vissa fall kan hoten minska om rektorer skriver under orosanmälningar för personal. Detta kan dock leda till fördröjningar, och ibland förloras viktig information om rektorn inte har förstahandskännedom om situationen. Risken finns också att en anmälan inte görs om rektorn tolkar situationen annorlunda. Ansvaret för anmälan ligger dock på den som först upptäcker problemen, och att ha en mellanhand kan försvåra och fördröja handläggningen.
Sverige behöver en lagstiftning som skyddar både barn och de som är skyldiga att hjälpa dem. Om barnens bästa verkligen ska sättas i första rummet, måste även de som anmäler få skydd.
Lärare hotas idag till tystnad, och möjligheten att göra anonyma orosanmälningar kan vara avgörande för att rädda liv.
Claes Nyberg, gruppledare Centerpartiet utbildningsnämnden Stockholms Stad
Ismail Ali, gruppledare Centerpartiet förskolenämnden Stockholms Stad
Kristin Jakobsson, gruppledare Centerpartiet socialnämnden Stockholms Stad
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS MER:
Så många skolor brister i arbetet med hot och våld: ”Skrämmande”
