”Lärare förtjänar kunskap som stärker dem i yrket”

Anledningen att vi engagerar oss i Skolforskningsinstitutets översikter är att de utgör underlag för skolans professioner. I höstas tog vi del av rapporter från lärare som önskade minska de digitala inslagen i sina lågstadieklasser men fick nej från chefer som hänvisade till Skolforskningsinstitutets översikt och den där påtalade vikten av digitala verktyg i skrivundervisningen. Något som faktiskt inte stöds av de studier som ingår i översikten.

”Olika uppfattningar”

De ”ideologiska positioner” Björk beskriver bottnar i olika uppfattningar om lärarprofessionens kunskapsbas. Björk lyfter forskning och forskningsperspektiv i sin egen rätt; vi utgår från lärarprofessionen som vi menar förtjänar ett kunskapsunderlag som stärker deras yrkesutövning.

Idag finns en över tid framvuxen, empiriskt baserad och konsoliderad kunskapsbildning byggd på samlade insatser av mängder av forskargrupper, om hur elevers kunskapsutveckling påverkas av undervisning. En kunskapsbildning som ges minimalt utrymme i svensk lärarutbildning trots att den har hög relevans för lärares dagliga yrkesutövande och inte sällan krokar i professionell erfarenhet.

Däremot, menar vi, finns sällan skäl att till lärare kommunicera forskning i bemärkelsen enskilda projekt och studier. Framförallt bör idéer baserade på sådana forskningsunderlag inte lanseras och förordas på bred front av aktörer med stor räckvidd, såsom huvudmän, skolledningar, lärarutbildningar och skolmyndigheter.

”I första hand för forskare”

Forskningsprocesser är helt centrala för att vårt vetande ska vidareutvecklas, förfinas och problematiseras och här måste det finnas frihet. Men enskilda forskningsprojekt är i första hand relevant för forskare.

Vi illustrerar med lärarutbildningen. Det är inte ovanligt att föreläsningar handlar om föreläsarens egen forskning. Vi föreslår ett lackmustest: Är detta så viktigt för blivande lärare att alla svenska lärarutbildningar bör ta upp det, och kan jag säkra att detta sker? Om svaret inte är ja bör innehållet i undervisningen bytas ut. Detta gäller all forskning, oavsett forskningsfält.

Här antar vi att Björks syn skiljer från vår. Möjligen noterar han därför inte att vi om multilitteracitet och det vidgade textbegreppet skriver att ”forskningsområdet som sådant har självklar legitimitet” och ”en plats i en akademisk diskurs”.

”Kritiserar andra saker”

Det vi kritiserar i vår granskning är två helt andra saker: Dels att ”extra” textavsnitt utan koppling till underlaget förs in i översikten, dels att dessa avsnitt saknar anknytning till empiri från klassrumspraktiker.

Många har en uppfattning om Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar som sakliga och empiriskt välgrundade. När författare för in textavsnitt frikopplade från underlaget för översiktsarbetet skadas Skolforskningsinstitutets anseende.

Rollspel med teater

Bara någon som avstått från att läsa våra texter om att läsa och skriva kan hävda att vi har en ”starkt linjär och teknisk syn” på skrivande. Som alla i fältet Science of Reading lyfter vi ständigt vikten av mångsidig undervisning för tidig läs- och skrivutveckling, där samtal, berättelser, högläsning och elevers egna kreativa bild-, tecken- och ordframställningar är centrala.

I vår senaste ansökan tillsammans med en teatergrupp deltar elever i rollspel och får stöd att skapa egna böcker, integrerat med lekfull träning i fonologisk medvetenhet. Påståendet att vi, och fältet Science of Reading som vi företräder, står för att endast ”handskrift och stavning ska prioriteras” vittnar om okunskap och ointresse.

Vi vägleds av samlad empirisk evidens

Vi tar inte heller, oavsett vad Björk hävdar, ställning för en viss ideologi eller tradition. Vi vägleds av samlad empirisk evidens om hur man bäst stödjer barn att erövra skriftspråket. Hade vi vägletts av ideologi hade vår forskargrupp, som utvecklar digitala lärverktyg, fortsatt fokusera endast på möjligheterna. Den skepsis Björk tillskriver oss bottnar i empiri – som vi inte kan negligera även om vi själva tidigare varit mer entusiastiska. För oss trumfar empirisk evidens ideologi och tradition.

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap och Magnus Haake, docent i kognitionsvetenskap

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

”Kritiken blottar snäv syn på forskning”

Råd om skrivundervisning får skarp kritik