Kommissionen: Utbildningen avgör vårt framtida välstånd
Sveriges elever och studenter förtjänar bättre utbildning och Sveriges lärare förtjänar förutsättningar att åstadkomma detta, skriver företrädare för Produktivitetskommissionen.
Vi lärare debatt Fler elever som i dag stängs ute från de gymnasiala yrkesprogrammen måste få en chans att utbilda sig, skriver företrädare för Produktivitetskommissionen.
Från mitten av 1800-talet har Sverige gjort en fantastisk välståndsresa. Vi gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste. Utvecklingen har många förklaringar men 1842 års inrättande av folkskolan är definitivt en. Utbildningssystemet har sedan byggts ut och tillgängliggjorts för allt fler. Som ett resultat har Sverige i dag en skicklig arbetskraft som möjliggör ett produktivt näringsliv.
Grunden för välståndet läggs i klassrummet. Det kräver ett utbildningssystem i världsklass. Skolan måste även vara likvärdig. Predistribution, det vill säga att utjämna människors livschanser, är mer effektivt än redistribution, där ojämlika utfall utjämnas via skatter och bidrag.
Stora skillnader
Den 29 april presenterade Produktivitetskommissionen ett antal förslag på skolans område.
Svensk skola fungerar relativt väl. Eleverna presterar exempelvis bättre än OECD-snittet i kunskapsmätningen Pisa. Men det saknas inte problem. Det handlar bland annat om betygsinflation och en orättvis betygsättning, att för många elever går ut grundskolan utan behörighet, att villkoren mellan kommunala och fristående huvudmän är ojämlika samt att lärarna är för få och inte ges tillräckligt bra förutsättningar.
Inom den högre utbildningen har Sverige få lärarledda timmar och vissa utbildningar har stora avhopp, bland annat på grund av dåliga förkunskaper. Skillnaderna i vilka utbildningar som leder till jobb är stor.
Betyg bör inflationssäkras genom att normeras på gruppnivå.
Produktivitetskommissionen föreslår bland annat att betyg inflationssäkras genom att normeras på gruppnivå och kopplas till centralt rättade prov. Finansieringen bör avspegla den kommunala skolans större ansvar att garantera alla elever en plats och offentlighetsprincipen bör gälla även fristående huvudmän.
Kristian Seth.
Ett gemensamt skolval bör införas för att ge fler chansen att göra ett informerat val. Fler elever som i dag stängs ute från de gymnasiala yrkesprogrammen måste få en chans att utbilda sig och bidra, till exempel genom att den hårda godkändgränsen avskaffas eller att behörighetskraven sänks något.
Avgörande för välståndet
Insatser för elever som riskerar att inte nå målen måste sättas in tidigt, vilket kräver bra bedömningsstöd och mer resurser. Elever måste ges stöd för att nå målen; målen bör inte anpassas till elevens bristande förmåga. Lärare måste få förutsättningar att hjälpa de berörda eleverna och inte lämnas ensamma med extra krav.
Hans Lindblad.
Försök med förkortat sommarlov i de lägre årskurserna bör genomföras och rätten till utbildning i fritidshem utvidgas.
Inom högre utbildning föreslår kommissionen möjlighet att ställa högre krav på till exempel sökande till lärarutbildningarna och att resurserna per högskolestudent ökas. Resurstilldelningen bör delvis kopplas till arbetsmarknadens behov. Det bör genomföras försöksverksamheter för att öka genomströmningen, till exempel genom examenspremier för dem som klarar studierna på utsatt tid.
Sveriges elever och studenter förtjänar bättre utbildning och Sveriges lärare förtjänar förutsättningar att åstadkomma detta. Det är avgörande för Sveriges framtida välstånd.
Hans Lindblad, ordförande i Produktivitetskommissionen, fil. dr. och f.d. riksgäldsdirektör
Kristian Seth, huvudsekreterare i Produktivitetskommissionen
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
