”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”

LÄS ÄVEN: Lärarnas krav när klyftorna ökar mellan elever

Den olikvärdiga svenska grundskolan som lyfts fram i rapporten från Sveriges Lärare: ”Ska alla elever få lyckas? En undersökning av den svenska grundskolans förutsättningar och kompensatoriska förmåga”, ger ett tydligt besked om att Sverige har ett olikvärdigt skolsystem.

Rapportens innehåll fastslår att likvärdigheten i svensk skola har minskat i samband med 90-talets reformer; det fria skolvalet och friskolereformen som nu börjar ge effekt. Även boendesegregationen bidrar till ökade elev- och skolsegregation, vilket innebär att det kompensatoriska uppdraget blir än viktigare.

Det paradoxala är att detta faktum konstateras i en tid när lärarbristen ökar. Hur ska den växande gruppen, outbildade lärare, klara det kompensatoriska uppdraget?

Utmärker inte alla skolor

Trots rapportens dystra resultat utmärker innehållet inte alla grundskolor. Det finns fortfarande skolor i Sverige som inte alls kännetecknas av det som beskrivs i rapporten. Dessa skolor är väl utspridda i alla kommuner över hela landet, men tyvärr har alldeles för få forskare intresserat sig för att studera undervisningen i glesbygdsskolor.

Svag forskning innebär bland annat att myter om glesbygdsskolan får frodas, dessa felaktiga föreställningar får alltför ofta styra skolledares och politikers beslut. Utifrån nämnda brist på forskning finns från och med 2020 ett glesbygdsskolenätverk med yrkesaktiva lärare och forskare från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Möts i digitalt nätverk

Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att Jenny Sjöström, lärare på Ammarnäs skola och Josefin Öberg, lärare på Trehörningsjö skola, kontaktade Gerd Pettersson, forskare vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, som i sin forskning intresserat sig för glesbygdsskolor. För att bygga upp nätverket erhölls medel från Umeå universitets satsning om Utbildning, Lärande och Forskning (ULF).

Samverkansstrukturen utgörs av ett digitalt, kollegialt kunskapsnätverk mellan glesbygdsskolornas lärare och forskare. Den planerade strukturen var initialt tänkt att bestå av fysiska nätverksmöten någon gång per termin men när pandemin satte stopp för sådana möten gällde det att hitta nya tillvägagångssätt.

Mötesformen blev ett digitalt nätverk, vilket blivit en framgångsfaktor för hela nätverkssamarbetet, eftersom nätverksträffarna nu kan ske mer ofta och inkludera skolor från hela landet.

I glesbygd existerar inte det fria skolvalet och friskolor.

Innehållet i nätverksträffarna tar utgångspunkt i lärarnas behov av kompetensutveckling och skolutveckling, vilket bidrar till erfarenhetslärande och att öka kunskapen om undervisningen i glesbygdsskor. Dataanalyser visar att alla lärare i svenska grundskolor kan ha något att lära av glesbygdsskolans lärare, ett exempel är att i glesbygdsskolan är alla elever inkluderade, något som alla skolor eftersträvar men få uppnår.

Detta betyder att lärare i glesbygdsskolorna som ingår i nätverket klarar av att uppfylla innehållet i det kompensatoriska uppdraget.

Syftet med glesbygdsskolenätverket är tudelat;

a) att bilda ett långsiktigt och hållbart glesbygdsskolenätverk vars mötesplats utgörs av digitala och fysiska möten och b) genom nätverket och utifrån lärares behov av utveckling och lärande bidra till kollegialt lärande och kompetensutbyten inom och mellan glesbygdsskolor. Medan forskningssyftet är att bidra med kunskap om kollegiala lärandeprocesser samt vilket behovsbaserat innehåll som fokuseras och motiveras vid nätverksträffarna.

Lärare kan arbeta ostört

Vi som samordnat nätverket sedan starten hävdar, i motsägelse till nämnda rapport från Sveriges Lärare, att i glesbygdsskolan existerar en likvärdig lärmiljö, vilket även visats i tidigare studier.

I glesbygd existerar inte det fria skolvalet och friskolor som i andra grundskolor förefaller bidra till ökad elev- och skolsegregation. Lärare i glesbygdsskolor kan därför arbeta mer ostört med en systematisk, långsiktig och strukturerad undervisning vilket gynnar elevers lärande och utveckling.

Kunskapsnätverket har bidragit till att synliggöra lärares medvetna arbete med det kompensatoriska uppdraget för att uppnå en likvärdig skola, en kunskap som borde lyftas fram och användas i fler svenska grundskolor.

Jenny Sjöström Ammarnäs skola och Josefin Öberg, Trehörningsjö skola, samordnare för glesbygdsskolenätverket

Gerd Pettersson, lektor, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.