HP Tran: ”Välkomna till ett fattigare och svårare läsår”

Efter ett långt och härligt sommarlov väntar nu ett nytt läsår för Göteborgs 47 000 barn i grundskolan. Nervositet, stress, oro, glädje, förväntningar, förhoppningar och hundra andra känslor bubblar hos barnen nu när skolstarten kommer allt närmare. 

Även lärare och övrig skolpersonal bär runt på liknande känslor. Och det är bra. Skolstarten är och har alltid varit en stor och viktig dag under året. Det är näst intill en högtidlig dag. En dag att minnas. En dag att se fram emot. En dag att fasas över. En dag att oroa sig över. En dag att längta till. 

Över 500 tjänster skulle bort

Tyvärr har jag dåliga nyheter för alla barn och deras föräldrar. Ni kanske redan vet eller så har ni glömt av det mitt under semestern. Därför kommer här en liten påminnelse. I maj kom beskedet om att Göteborgs stad var tvungna att skära ned rejält i skolorna inför kommande läsår. Nästan alla skolor i kommunen kommer att drabbas på ett eller annat sätt, vissa mer och andra mindre. Över 500 tjänster skulle bort. Det betyder att det kommer att vara färre lärare, färre fritidspedagoger, färre elevassistenter, färre speciallärare, färre vikarier och färre vuxna i skolorna när barnen går till skolan.

Det enda vi egentligen begär är att arbetsbelastningen ska vara rimlig.

Vi som har valt att vara kvar på våra arbetsplatser kommer att få det tuffare. Vi kommer att behöva skynda oss mer mellan lektionerna och stressa mer för att hinna med allt det som hör till läraryrket. Bli inte förvånad om ditt barns lärare kommer att se extra sliten ut när det här läsåret går mot sitt slut. Bli inte heller förvånad om ditt barns lärare blir sjukskriven på grund av hög arbetsbelastning, stress eller annan arbetsrelaterad sjukdom. 

Strax efter de dåliga nyheterna om besparingskraven skrev det rödgröna styret i Göteborg en hjärtskärande debattartikel. Där förklarade stadens högst ansvariga politiker att man var tvungna att skära ned i förskolor och skolor och att varje beslut där man tvingas skära ned smärtar dem “ända in i själen”. Några dagar senare anordnade lärarfacket en manifestation där man demonstrerade mot nedskärningarna. Det gav ingen effekt. Besparingarna var ett smärtsamt faktum. 

Sedan var allt glömt

Och nästa vecka var det hela glömt. Solen sken. Värmen svepte över landet. Göteborg firade 400 år, stora öltält sattes upp, artister bokades, food trucks ställdes fram och festligheter sattes igång. Ett rejält firande som hette duga. Europe uppträdde med sin dunderhit It’s the final countdown. Bröd och skådespel. 

En ganska stor kontrast mot tråkiga och gnälliga lärare som stod på Gustav Adolfs torg för att skrika ut sin frustration och oro inför nästa läsår. 

Det är inte mycket som jag och andra lärare begär av våra politiker. Det enda vi egentligen begär är att arbetsbelastningen ska vara rimlig, att alla elever ska få chansen att lära sig så mycket som möjligt under den tid de är hos oss, att de ska känna sig trygga, att skolgången ska vara en varm och minnesvärd tid i livet, att de ska stå stadigt rustade inför framtiden och att skolan ska vara något att se fram emot. Men framför allt begär vi att skolan ska vara tillräckligt finansierad. Att vi har tillräckligt med kollegor. 

Jag hoppas alla lärare orkar

Nåja. Jag önskar hur som helst alla barn varmt välkomna till ett nytt läsår. Tyvärr blir det ett fattigare och svårare läsår.

Hoppas att ni lär er tillräckligt mycket, att ni är tillräckligt trygga, att ni mår tillräckligt bra och att ni får läroböcker som inte är trasiga. 

Och jag hoppas att alla lärare orkar ännu ett läsår utan att behöva sjukskriva sig.

HP Tran, lärare i Göteborg och krönikör för Vi Lärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Stockholm: ”Utan protesterna hade vi inte sett röken av miljonerna”

Umeå: 1,2 miljarder i vinst – ändå ska kommunen spara i skolan

Örebro: Har tar lärarna strid mot nedskärningar

Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart