Debatt – Hon ger AI i skolan F i betyg

Det är inte spetsigheten i promptningen, inte trovärdigheten i textgenereringen eller ens intimiseringen i valet av tilltalspronomen som kommer att övertyga om nödvändigheten av AI i skolan.

”Stjälper undervisningen”

Erfarenheten från min klassrumspraktik i ämnet svenska som andraspråk har snarare avslöjat hur AI:s språkmodeller stjälper lärande och undervisning. Men, i stället för en välmotiverad avvaktan på evidens förväntas lärare i framkant ta till sig hur härlig, innovativ och nödvändig AI är för att skolan ska hänga med, inte vara körd: AI gör proven, effektiviserar, gör allt!

En fortsatt oreglerad tillgång till AI-verktyg för elever riskerar allvarligt deras litteracitetsutveckling (läskrisen) och deras redan försämrade förmåga till källkritik (Icil 2023). Att språkmodellerna hallucinerar och hittar på borde dessutom ha väckt fler frågor. Vi vet också att språkmodeller saknar tillgång till väsentlig kunskap, att deras svar är viktade – ändå tycks vi inte vilja se det. Vi har dessutom anledning att ifrågasätta hur deras algoritmer hanterar desinformation.

”Faktafel och fusk”

Förutom faktafel och fusk äventyras även förmågan till källkritik kraftigt. För att tolka en text måste läsaren upprätta ett förhållningssätt till avsändaren, dennes avsikt och budskap (SFL, Halliday, 1985). Detta skapar en komplex väv av tecken som kräver att mottagaren har ett metaperspektiv för att avkoda  texten.

Språkmodeller genererar texter utan avsändare och endast med det syfte som beställaren anger. AI-genererade texter saknar dessutom ofta nyanseringar som signalerar avsändarens hållning och de framställer sin utsaga som objektiv sanning.

Det riskerar elevens förmåga att identifiera textens syfte och avsändare. I vår samtid, där propaganda flödar, är det nödvändigt att lära sig identifiera hur olika perspektiv och avsikter uttrycks genom språkliga strukturer. Att i en text höra en röst, en författare och därigenom förstå skribentens position är avgörande i källkritiskt arbete. Här brister språkmodellerna grovt, vilket gör läsare mer sårbara för desinformation.

”Hotar läsförmågan"

I en tid när demokratin är hotad, sanningen är under förhandling och kunskapsbegreppet ifrågasatt framstår flitig textgenerering som ett högriskprojekt inte bara för textens kontext och dess eventuella sanningsvärde men framförallt angående elevernas läsförmåga.

Läsforskaren Maryanne Wolf skriver i The Guardian om den mödosamma evolutionära process som våra hjärnor genomgår för att erövra läsförmåga.

Att läsa långa, komplexa och sammanhängande texter ställer exceptionella krav, menar hon. Vidare hävdar Wolf att den långsamma och tidskrävande läsningen förutom djupa kunskaper även alstrar komplexa förmågor så som logiskt tänkande, perspektivtagande, empati, kritiskt tänkande och slutledningsförmåga.

Ett genomtänkt AI-bruk brådskar

Läsförmågan är vår nyckelkompetens. En elev behöver således kontinuerligt presenteras för välskrivna och anpassade texter.

Oftast är det varken en AI-genererad text, en AI-sammanfattning eller en AI-producerad presentation – de tar ifrån oss tänkandet och förmågan att se samband. Nej, ett noga genomtänkt bruk av AI i skolan brådskar.

Susan Sall, lärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

”Nya läroplanen gör barn digitalt illiterata”

”Förskolan ska i huvudsak vara skärmfri”