”Hemmasittarna visar skolans osynliga gift”

Fram till förra sekelskiftet dog många gruvarbetare nere i gruvgångarna av osynliga och doftlösa gaser. År 1911 blev det därför lag i Storbritannien på att ta med sig kanariefåglar ner i varje gruva, eftersom de är dubbelt så känsliga för giftig luft. När en kanariefågel ramlade av sin pinne var det en signal för gruvarbetare att snabbt ta sig upp till ytan.

En ”giftig” skolmiljö går på samma sätt rakt in i känsliga barn, som ofta får rädda sig själva genom att stanna hemma. Föräldranätverket Rätten till Utbildning visar en lavinartad ökning av andelen ”hemmasittare”, efter en enkätundersökning med 40 kommuner (2023).

Nätverk: 17 000 elever saknas i skolan

De uppskattar att cirka 17 000 elever inte går till skolan alls medan cirka 140 000 elever har en skolfrånvaro som överstiger 20 procent, vilket är en fördubbling bara på några år.

Trots att skollagen är tydlig med att skolväsendet ”[...] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (1 kap §4), faller alltså fler och fler ur skolsystemet.

Signalerna är ofta påtagliga, såsom ströfrånvaro, bristande prestationer och/eller ångestproblematik. Föräldern och författaren Lotta Lundh skriver i GP om sitt elvaåriga barn som föll ur, trots att hon larmade skolan.

Varje morgon hade barnet ont i magen, samtidigt som skolan bara såg en glad elev. Tills eleven kraschade och inte kunde gå till skolan mer alls.

Ett annat barn som föll ur är Karolina. Endast 12 år gammal lämnade hon idrottslektionen för att ta sitt liv i en skogsdunge, berättar författaren och journalisten Elinor Torp i boken ”Flickan i korridoren” (2024).

Elinor Torp beskriver för TV4 att Karolina hade lätt för att lära men svårt för det sociala, med stöket i skolan och den höga ljudnivån. Elinor menar att den enda stödinsatsen Karolina fick var hörselkåpor. Själv pekade Karolina ut skolan i sitt avskedsbrev som orsaken till självmordet.

Skolminister Lotta Edholm (L) medger i SvD att skollagen inte fungerat som den var tänkt. Hon menar att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket ökat med mer än hundra procent på tio år och att Sverige sticker ut internationellt gällande stök och otrygghet i skolan.

”Största nedskärningarna på 15 år”

Fackförbundet Sveriges Lärare konstaterar i rapporterna ”Döden för svenska skolan” (2023) och ”Nedskärningarna fortsätter” (2024) att det är över femton år sedan som svensk skola utsatts för lika stora besparingar som nu.

De beräknar att skolan egentligen behöver ett tillskott på 28 miljarder kronor men att man istället tvingas spara och göra sig av med personal. Sveriges Skolledares ordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson menar att regeringen inte ser allvaret och föreslår därför en Lex-lag för skolan i GP.

Nedbantade stödinsatser drabbar alltså särskilt barn som redan har det svårt, exempelvis i form av neuropsykiatriska diagnoser. Extra mycket drabbas barn från dysfunktionella hem, socioekonomiskt utsatta miljöer och nyanlända barn. De är ofta i akut behov av ett kompensatoriskt vuxenstöd i förskola och skola och löper en påtagligt ökad risk att rekryteras av kriminella ungdomsgäng.

Unicef Sverige skriver i en debattartikel i Aftonbladet att det enda sättet att förebygga gängkriminaliteten är att satsa på förskola, skola, socialtjänst, familjestöd och fritidsverksamhet. Alltså allt det som bantats ner.

Skolverkets publikation ”Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet” (2023) understryker vikten av samverkan för en trygg skolmiljö.

Samma gör Trygghetsberedningens ”Vägar till ett tryggare samhälle: Kraftsamling för barn och unga” (2022), där man betonar att gängkriminella ofta haft svårigheter i skolan under uppväxten och att den viktigaste skyddsfaktorn är – just det! – skolan.

Så bör lärarutbildningen ändras

Just nu fungerar alltså väldigt få skyddsfaktorer. Systemfelen är alltför omfattande. Vi föreslår därför följande:

Utbildningsdepartementet föreslår reformer av lärar- och förskollärarutbildningarna genom större fokus på ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.

• Vi föreslår även kunskap om både särskild begåvning, svag teoretisk begåvning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språksvårigheter, trauma, hederskultur, ungdomskriminalitet samt våld i nära relationer.
• Vi ser att den ökande otryggheten i skolan till stor del beror på politiska felbeslut. Därför föreslår vi att införa en forskningsbaserad och expertledd central styrning av all förskola och skola.

Inför flera skolspår

Vi föreslår att införa flera spår i förskola och skola så att barn och unga kan få lära sig snabbare, långsammare och även få sin utbildning behovsanpassad.

Vi föreslår även att ett särskilt språkspår för nyanlända, exempelvis ett ”språkbad” á la finländska språkbadsmodellen, där elever lär sig språket tillsammans med ämneskunskaper.

Samtidigt behövs synergier mellan förskola, skola, BUP/BUMM och socialtjänst. I nuläget har förskola och skola alla förpliktelser men inga rättigheter när det uppstår svårigheter i uppdraget.

• Samverkansformer behöver mobiliseras omgående för att rädda alla de kanariefåglar som länge signalerat att det är dags att ta sig upp i luften och tänka om.

Mona Liljedahl, lärare och specialpedagog

Lena Skogholm, beteendevetare och pedagog

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”

Skolministern: ”Vi har ett inkluderingshaveri”

Slutreplik: ”Synen på oss lärare är grundproblemet”

200 kronor i böter – för varje missad skoldag