”Föräldrar ska uppfostra barn – inte lärare”

Skolan har som uppgift att bibringa eleverna kunskaper och att fostra eleverna till samhällsmedborgare. Denna fostran skall ske i samverkan med elevens föräldrar.

Har svensk skola misslyckats?

Både ja och nej om man ser till den ökade barn- ungdoms- och gängkriminaliteten.

När barn växer upp lär de sig självreglering via sina föräldrar/vårdnadshavare och andra nära barnet. Den självreglering och mognad barnet får beror delvis på kvaliteten på relationerna. Det bör kanske därför vara ökade krav på att föräldrar genomgår föräldrautbildning, för att underlätta för fler föräldrar. Om problem, till exempel trotssyndrom, utåtagerande beteende, ”spring i benen” och andra avvikande beteenden tas tag i tidigt, kommer fler barn få en god socialisation och inte hamna i problem längre fram.

Så blir lärarnas jobb mer görligt

Har barnen med sig en grundläggande uppfostran kommer arbetet för lärarna bli mer görligt. Lärarna har ofta en stor grupp elever att ta hänsyn till, och det är mycket svårt att hantera 30 elever där en stor del inte kan reglera sitt eget beteende och samtidigt få eleverna att delta i undervisning och få kunskaper som de behöver för kommande studier och yrkesliv.

Elever måste bidra till att samspelet fungerar

Läraren ska bara behöva notera och rapportera avvikande beteenden och att andra aktörer får ta hand om det, så att lärarna kan fokusera på undervisning. Andra aktörer kan vara resurspersoner i klassrummen, kriminalvårdare, polis, socialtjänst. Det är kanske även så att till exempel en liten undervisningsgrupp kan vara ett alternativ för vissa, så de kan få det stöd de behöver.

Vi har kanske alla ett ansvar för samhällets barn.

”Lärare – ställ krav på eleverna”

Det kan gälla i offentliga miljöer där man ser något barn bete sig fel (fötterna på sätet i buss/tunnelbana, snattar eller slåss), barn i vår omgivning, olika barn och ungdomsverksamheter, där tränare och ledare kanske kan ha en skyldighet att hjälpa till med just själva uppfostran. En tillrättavisning kan vara en hjälp för barnet att förstå vad som förväntas och hur man skall göra. Barn ser hur vuxna själva beter sig, och vuxna fungerar som rollmodeller.

Uppförandebetyg föreslås återinföras (upp till 18 års ålder), och ligga till grund för andra aktörers åtgärder. Initiativet för att återinföra uppförande betygen ligger hos regering, riksdag och lärosäten. Det har skett en normförändring i samhället, men den är inte bara av godo.

Lärare behöver få mer kunskaper inom olika områden i psykologi och att våga ställa krav på elevernas beteende. Detta underlättar även för lärarna att hantera situationen i klassrummet.

Lärar-elevrelationen är ett samspel, där även eleven måste bidra till att det fungerar. Läraren måste få vara en auktoritet i sammanhanget.

LÄS ÄVEN:

Maria Wiman: Tror ni på fullaste allvar att ordningsbetyg har effekt?

Skytte: Elevernas uppförande påverkar hur jag bedömer dem

Ordningsbetyg i Norge: De har en stor effekt här