”Stärk undervisningen i litteratur på lärarutbildningen”
Ann Boglind och Anna Nordlund föreslår ett sjunde förslag till Expertrådet för läsning.
Vi lärare debatt
Expertrådet för läsning är en välkommen satsning av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare.
Här föreslår Ann Boglind och Anna Nordlund att rådet borde lägga till ett sjunde förslag.
Lärarstiftelsen och fackförbundet Sveriges Lärare har bildat Expertrådet för läsning och framför sex goda förslag på hur den nedåtgående lästrenden ska kunna vändas.
Vi föreslår ett sjunde: Stärk undervisningen i barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik på lärarutbildningarna!
Mer skönlitterär läsning i skolan var också vad Lärarstiftelsens och Sveriges Lärares föregångare Sveriges Allmänna Folkskollärarförening kämpade för i början av 1900-talet.
De välkända skönlitterära skolböckerna ”Sörgården”, ”Nils Holgerssons underbara resa” och ”Svenskarna och deras hövdingar” tillkom på initiativ av folkskollärarföreningen. SAF var också med och startade en skönlitterär barntidning och barnbiblioteket Saga och tog fram Folkskolans läroplan från 1919.
Skillnaderna har vuxit
I U19 förespråkas vad som efterfrågas idag: åskådlighet, konkretisering av tal- läs- och skrivutveckling, skönlitterärt värde och årskursvis timplan. Läroplanen var i det närmaste oförändrad fram till grundskolans införande 1962. Resultatet: vuxna i Sverige hade den bästa läsförmågan i världen i internationella mätningar. Även svenska elever låg i topp när mätningarna började på 1970-talet. Skillnaderna mellan starka och svaga läsare var låg. Men under 2000-talet har skillnaderna blivit bland de största i världen.
Expertrådets sex förslag
”Förutom bemannade skolbibliotek och god tillgång till läroböcker, vilket vi betraktar som självklarheter, efterfrågar vi”:
- Gedigen utbildning i systematisk läs- och skrivinlärning för alla lärare i förskoleklass och skolår 1–3.
- Tid för individuell läsning och gemensamma läsaktiviteter varje skoldag.
- Större utrymme för meningsfulla läsupplevelser i skolan, det vill säga tid för kritisk, prövande och begrundande läsning och samtal om texterna.
- Politiker som i ord och handling demonstrerar att de förstår bildningens betydelse för samhället, demokratin och framtiden.
- Ökad förståelse för att den språkliga mognaden grundläggs i hemmen och att föräldrar som läser med sina barn ger dem livets kanske viktigaste gratisbiljett.
- Det breda samhällets stöd för att prioritera djup förståelse framför ytlighet och tid till eftertanke framför forcerade ord och handlingar.
Sverige sticker också ut i Pirls och Pisa för att våra elever är mest negativa till läsning. Individuell upplevelseläsning och isolerad färdighetsträning med instuderingsuppgifter har verkat avskräckande. I litteraturvetaren Martin Hellströms fina bok om samtal kring skönlitteratur ”Bäst är det mänskliga” (2022) vittnar läsmotiverade barn och unga om hur litteraturläsning i skolan inte alls tilltalar dem för att de aldrig upplever att de har meningsfulla samtal om läsningen, bara fyller i papper och svarar på kontrollfrågor.
Det gynnar pojkarna
En forskningsstudie har visat att elever vill kunna läsa bra, men de saknar motivation och de efterfrågar mer strukturerad och tvingande läsundervisning, fysiska böcker, intressantare och mer utmanande litteratur följt av samtal samt lärares kunskaper och intresse för deras läsning.
Allt detta tillsammans med att lärare har för lite kunskaper både om barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik, har också Skolinspektionen lyft fram i flera granskningar under 2000-talet och senast i en rapport om bristerna i läsfrämjande arbete på mellanstadiet. Där lyfts särskilt fram vikten av samtal och gemensam reflektion kring skönlitterära texter som något som speciellt gynnar pojkarna.
Stärk lärarprogrammen!
De sjunkande resultaten är, som Expertrådet framhåller, inte bara skolans fel. Men förskola, skola och fritids upptar mycket tid i alla barns liv.
Därför är det så viktigt att alla expertråd och regeringens lärarutbildningsutredning föreslår stärkt undervisning i barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik på lärarprogrammen. I jämnhöjd med krav på kunskaper om metoder för systematisk läs- och skrivutveckling måste krav på kunskaper om barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik skrivas in i högskoleförordningen.
Ann Boglind, läromedelsförfattare, pensionerad svensklärare på grundskolan och lärarutbildare vid Göteborgs universitet
Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap och lärarutbildare vid Uppsala universitet
Tillsammans står de bakom ”Litteraturbankens Skola” samt urvalet i antologin ”En bro av poesi” som Svenska Akademien och Skolverket 2021 skänkte till alla skolor med förskoleklass och ”Tid för poesi” som Svenska Akademien i samarbete med Skolverket i höst i skänker till alla mellanstadieskolor.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS MER:
Nu startas nytt läsråd för unga: ”Ser ett akut behov”
Läsekonstens missionär – på livslångt hedersuppdrag
