Varannan lärare: ”För hög arbetsbelastning”
Lärare inom högskola och universitet larmar om hög arbetsbelastning.
Debatt ”Avtalsrörelsen pågår för de medlemmar som arbetar inom staten och som exempelvis undervisar eller har administrativa uppdrag inom universitet och högskola. Debatt har pågått om de kommunala lärarnas arbetstid och vi vill också framhäva vikten av att värna våra arbetsvillkor för ett hållbart yrkesliv”, skriver Sveriges Lärare universitet och högskola.
För att styrka denna diskussion istället för att använda oss av enstaka vittnesmål om ökade administrativa bördor, färre kollegor och mindre lärarledd undervisningstid för studenter hänvisar vi till en enkät som genomfördes av Sveriges Lärare under våren, svaren kommer att presenteras i en rapport framöver. '
De svarande är bland annat universitetslärare, administrativ personal, forskare och doktorander. Även om själva rapporten presenteras senare vill vi redan nu lyfta några aspekter som framkommit i enkäten.
Detta är medlemmarna missnöjda med
Lön och arbetsvillkor är de stora delarna som våra medlemmar är missnöjda med:
- Ungefär hälften av de svarande upplever arbetsbelastningen som hög eller mycket hög.
- 64 procent arbetar 6–10 extra timmar per vecka under arbetstoppar.
- 16 procent arbetar mer än så.
Att arbeta på universitet och högskola innebär att tentaperioder, kursstarter och annat ofta sker i flera kurser samtidigt vilket gör att vi behöver arbeta sena kvällar och hela helger för att klara av alla arbetsuppgifter. Många vittnar i enkäten om att den utlovade forskningstiden i praktiken får användas under sommaren eller på fritiden.
Det finns flera yrken där människor har en hög arbetsbelastning men i vår bransch finns dessutom en mycket betydande andel medlemmar med doktors och masterexamina, vilket dessvärre inte avspeglas i lönerna.
- Endast 26 procent av de svarande anser att lönen motsvarar ansvaret i tjänsten.
”Tjänar mindre”
Många av våra medlemmar är experter inom sina områden och har kursledaransvar, driver forskning, utbildning osv. Ändå tjänar flera av medlemmarna inom vår sektor mindre än exempelvis lärare inom för-, grund- och gymnasieskola och ibland även nyexaminerade lärarstudenter, trots decennier av erfarenhet som just lärare.
Det klagas gärna på exempelvis lärarutbildningarna där det påtalas att studenterna inte är tillräckligt förberedda för yrket eller att behövs fler praktiska moment under deras utbildning.
”Minskade anslag”
Det som sällan uppmärksammas är att kurser tilldelas mindre resurser på grund av minskade anslag vilket innebär att tiden för att genomföra det som efterfrågas blir mindre men målen är desamma.
Våra medlemmar är experter
Detta medför att samma arbete ska utföras fast på mindre tid, det är en ekvation som är svår eller till och med omöjlig att få ihop och leder till stress och ohälsa. Det talas också tystare om att det är att personalen på dessa program som får högre och högre arbetsbelastning samtidigt som deras löner halkar efter mer och mer. Det är dags att vända den oroväckande trenden. Mer tid i tjänst och högre lön.
Jessica Eng och Kristina Wennefors, Riksföreningen Universitet och Högskola, Sveriges Lärare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Sveriges Lärare säger JA till nytt avtal
