”Nyanserad dialog om forskning kräver kunskap”

Med anledning av Sofia Horts text vill jag först beklaga det obehag en del upplevt i debatten som startade med två texter av Oscar Björk, i Vi Lärare respektive Skola och Samhälle. Jag vill också beklaga vändningen från en innehållslig diskussion till en om diskurser samt inlägg på social media tagna ur sin kontext.

Björk antyder i sina texter i Vi Lärare och SOS att det kognitionsvetenskapliga fältet kring lärande-&-undervisning – ett internationellt väletablerat akademiskt och praktikorienterat fält eventuellt på väg att ges utrymme på svenska lärarutbildningar – i Sverige orkestreras av den svenska regeringen genom en toppstyrning via en maktelit.

Ställde en retorisk fråga

I mitt inlägg på X frågade jag mig själv (retoriskt) huruvida fortsatta, ännu mer drastiska, konspirationsteorier kan vara att vänta av ’någon’, det vill säga jag påstod inte att Björks texter som sådana skulle leda till detta.

Jag gav dock i inlägget utlopp för min uppgivenhet efter att ha läst Björks två texter. Han skriver i dessa om kognitionsvetenskap med varningar för ”manualer”, ”reduktionistisk och instrumentell syn på undervisning”, ”en syn på lärande som något linjärt och mekaniskt”, ”ett förringande av både barn och den undervisning de förtjänar”, ”en reduktion av lärares erfarenhet och professionella omdöme” och så vidare.

Nyanserad dialog kräver kunskap

Texter som dessa gifter sig inte särskilt väl med uppmaningar om respektfull dialog och möten. Dialog är oerhört viktigt, men den måste basera på kunskap. Det blir irrelevant och tröstlöst att lyssna på någon som resonerar om risker med det kognitionsvetenskapliga fältet om lärande och undervisning utan att ha mer än ytterst begränsad kunskap om det.

Överlag är det svårt att nå den nyanserade debatt som många önskar sig, om debattörer bygger sin argumentation på felaktigheter och okunskap. När det gäller det kognitionsvetenskapliga fältet med inriktning på lärande och utbildning finns det många böcker som är bra att börja med, till exempel böcker av Daniel Willingham, Paul Kirschner med kollegor, Daniel Schwartz med kollegor och många andra. Ett tips är att se på kurslitteraturlistorna till de fortbildningskurser för verksamma lärare som ges vid Lunds, Göteborgs, Uppsalas och Umeås universitet.

Med lite bredare kunskap om det kognitionsvetenskapliga fältet resonerar man till exempel inte i termer av att välja mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Allt som oftast används kombinationer för att få en så mångfacetterad bild som möjligt.

Blandar ihop begreppen

Vet man, vidare, något litet om Science of Reading skriver man inte – som Hort gör i sin text – att ”fonologisk medvetenhet” och ”systematisk ljudning” är samma sak. Man antyder inte, felaktigt, att det faktum att de flesta lärarutbildningar tar upp fonologisk medvetenhet säger något om ifall man tar upp systematisk ljudning (phonics).

Fonologisk medvetenhet är ett relativt brett begrepp som bland annat omfattar fonemisk medvetenhet, som tillsammans med systematisk ljudning (phonics) utgör två av de sammanlagt fem pelarna i Science of Reading: fonemisk medvetenhet, systematisk ljudning (phonics), (läs)flyt, ordförråd, och (läs)förståelse.

Det är därtill olyckligt när felaktigheter av det påtalade slaget kommuniceras i en text i Vi Lärare via någon som är verksam vid utbildning av blivande F–3-lärare.

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, inriktning lärande och undervisning, Lunds universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

TIDIGARE I DEBATTEN:

Slutreplik: ”Mätbarhet får inte ersätta lärarnas professionella omdöme”

Debatt: ”Jag förväntar mig bättre från lärare och forskare”

Replik: ”Gräsrotsrörelse bakom kognitionsvetenskapens uppgång”

Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”

Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”

”Kasta inte halmgubbar i utbildningsdebatten”

”Forskningen tar inte nog hänsyn till moderna utmaningar”

”Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden”

LÄS ÄVEN:

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan