”Granskade lärare och skolor förtjänar bättre”

LÄS ÄVEN:

”Skolinspektionen vilar inte på vetenskaplig grund”

Svarar på kritiken: Vi bedömer skolor – inte elever

Skolinspektionen ska enligt syftet med granskningen granska ”kvaliteten i de utvalda skolornas undervisning i källkritiskt förhållningssätt till digitala och andra källor, med fokus på gymnasieskolan. Granskningen handlar om kvaliteten i skolans undervisning med att främja elevernas förmåga att söka och värdera information och använda såväl digitala som andra källor”.

Det står tydligt på Skolinspektionens hemsida. För att kunna avgöra kvalitet på en skolas undervisning går det inte att bara göra intervjuer och observationer. Det går inte heller att räkna bort elevernas kunskapsutveckling ur ekvationen.

Saknar koppling

Att arbeta utifrån en vetenskaplig grund handlar om att förstå hur man kan avgöra hur undervisningen hänger ihop med elevernas kunskapsutveckling. Detta går tyvärr inte att göra genom att observera två lektioner per skola och via intervjuer med lärare och elever om inte detta kopplas till vad eleverna lärt sig.

Det borde vara uppenbart att vi inte kan dra slutsatser om vad som händer i klassrummet bredvid när vi genomför observationer. Inte heller går det utifrån dessa observationer att förstå vad som händer i klassrummet under de övriga tre åren som eleverna går i skolan och hur detta är kopplat till elevernas kunskapsutveckling.

”Tråkigt” kan vara lärorikt

Vi vet också att det som ser bra ut inte nödvändigtvis är det som funkar bäst. Det som är tråkigt kan vara lärorikt. Grubblande i tysthet kan vara bättre än en debatt som förenklar svåra frågor vilket gör att nyanserna försvinner i undervisningen, men detta kan inte observeras.

Det går inte heller att säga att en skola där många elever säger kloka saker har gjort mer för att stimulera detta än någon annan skola, om man inte också har koll på vad eleverna kunde när de började gymnasiet. Detta är inte forskning utan grundläggande kunskap utifrån befintlig forskning om undervisning.

Det här är lärare väl medvetna om och när Skolinspektionen trots bristande faktaunderlag uttalar sig om hela skolans kvalitet är detta felaktigt. Granskade lärare och skolor förtjänar bättre.

Det handlar inte om att de som intervjuas ljuger eller överdriver, utan det faktum att det inte går att avgöra hur kunskapsläget ser ut utan hårda data på elevnivå. Särskilt när det gäller digital källkritik finns det stora bekymmer med självskattning av kunskaper och överdrivet självförtroende hos många. Därför måste Skolinspektionen samla data brett på elevnivå med tillförlitliga metoder för att kunna avgöra kvalitet.

Tror vi kan mer än vi gör

När det gäller intervjuer framhåller Skolinspektionen att 490 intervjuer planeras. Om 30 skolor med mellan 500 och 1 000 elever per skola ska granskas är det ungefär två till tre procent som kommer att intervjuas. Utifrån dessa ska sedan slutsatser dras om alla övriga.

Men problemet handlar inte främst om att det bara är några få av alla i skolan som intervjuas, utan det faktum att det inte går att avgöra hur kunskapsläget ser ut utan hårda data på elevnivå. Särskilt när det gäller digital källkritik finns det stora bekymmer med självskattning av kunskaper och överdrivet självförtroende hos många. Det är lätt att vi tror att vi kan mer än vi faktiskt gör. Därför måste Skolinspektionen samla data brett på elevnivå med tillförlitliga metoder för att kunna avgöra kvalitet.

Uppgifter från forskning

Kvalitativa metoder är bra för att ge oss en förståelse för vad som pågår, men det kan inte användas separat för att avgöra om undervisningen främjat elevernas kunskapsutveckling – inte i det enskilda fallet, inte den granskade skolan som helhet och inte på mer generell nivå. Då behövs det bättre material och metoder, och dessa finns lättillgängliga i EU-kommissionens riktlinjer. 

Att jobba mer på vetenskaplig grund vore i det här fallet ganska enkelt. EU-kommissionen har tagit fram exempel på vetenskapligt grundade frågor som lätt kan synliggöra elevernas kunskaper, förmågor och attityder. En enkel enkät med några få källkritiska uppgifter och frågor om elevernas uppfattningar skulle ta en kvart för eleverna i olika årskurser att genomföra. En enkät kan lätt nå över 70 procent av eleverna. Uppgifterna har expertgruppen tagit fram utifrån aktuell forskning.

Att använda dessa för att få bättre koll på vad eleverna kan, och inte kan, handlar inte om forskning utan om att arbeta utifrån en vetenskaplig grund.

Då kan det bli en resurs

Jag förstår att detta gör arbetet med granskningar mer komplicerat, särskilt som det finns en problematisk uppdelning mellan myndigheterna, men det finns goda skäl att tänka om. Om inget förbättrats sedan 2017 så är det dags nu. Det borde vara mödan värt att justera direktiven och strategierna för att möjliggöra en granskning som faktiskt kan säga något om skolans kvalitet.

Jag anser att det finns utrymme att göra en bättre granskning inom gällande ramar eftersom den tidigare granskningen samlade in ett bättre underlag, men det är också uppenbart att det behövs nya politiska beslut som gör det möjligt för Skolinspektionen att göra sitt jobb på vetenskaplig grund. Genomförda granskningar kan då bli en resurs i skolans utveckling.

Thomas Nygren, professor i didaktik, Uppsala universitet samt expert i EU-kommissionens arbetsgrupp för utbildning emot desinformation.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.