”Gärna professionsprogram – men inte till vilket pris som helst”

Foto: Oskar Omne

Professionsprogrammet måste rätta till bristerna som finns i både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet, menar Sveriges Lärare.

Om professionsprogrammet ska ha en chans måste regeringen göra flera viktiga ändringar i Skolverkets förslag. Det skriver Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog i en debattartikel.

Sveriges Lärare är positiva till ett införande av ett nationellt professionsprogram för lärare och förskollärare, men vårt stöd är villkorat. Programmet måste leva upp till de förväntningar som finns och lösa de problem vi ärvt både från tidigare reformer och från arbetsgivarnas långvariga misskötsel av sitt ansvar för lärarkårens kompetensutveckling. Detta är ett tydligt uppdrag som Sveriges Lärares kongress pekade ut i maj 2024.

Införandet av ett nationellt professionsprogram står inte allra högst upp på de flesta lärares och förskollärares önskelistor i dessa tider av nedskärningar och orimlig arbetsbelastning. Ett professionsprogram har dock potential att göra skillnad på lång sikt. Programmet kan i det perspektivet bidra till att stärka undervisningen, öka lärarkårens egenmakt vad gäller tillgång till fortbildning samt ge bättre möjligheter till karriär och utveckling i yrket. Det utgör också en viktig kugge för att få till stånd en lönebildning med större legitimitet, där erfarenhet, meriter och uppvisad yrkesskicklighet premieras på ett transparent sätt. 

Fortbildning utifrån behov

Skolverket presenterade i våras sitt förslag till professionsprogram. Förslaget har remitterats och regeringen väntas inom kort fatta beslut om regelverket med sikte på ikraftträdande hösten 2025. Sveriges Lärare anser att professionsprogrammet måste komma till rätta med de brister som finns med både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Att flytta bedömningen av vem som är meriterad från rektor till staten är en viktig del i detta.

Ett annat, kanske ännu viktigare, problem som programmet måste klara att hantera är att lärare sällan får fortbildning utifrån sina egna behov. Arbetsgivarna har ett alltför stort inflytande över fortbildningen på professionens bekostnad. Det är också avgörande att alla legitimerade lärare och förskollärare inom skolväsendet upplever att det faktiskt finns en realistisk möjlighet att delta och meritera sig inom programmet utifrån sina olika förutsättningar och ambitioner. Lärare och förskollärare som varit yrkesverksamma länge måste också känna att deras erfarenhet tillmäts ett värde i programmet.

Allt detta måste tillgodoses om professionsprogrammet ska ha en chans att bli en verkligt positiv kraft för lärare och förskollärare och ytterst gynna barn och elever.

Det här måste förändras

Regeringen måste därför göra ett antal viktiga förändringar i förhållande till Skolverkets förslag, vilket vi också framfört i vårt remissyttrande:

  • Inför en ytterligare meriteringsnivå och sänk trösklarna för de två första. Det skapar en tydligare väg för meriteringen och möjliggör för fler lärare och förskollärare att meritera sig inom programmet.
  • Genomför det förslag om övergångsregler för lärare som varit verksamma i yrket i minst 12 år som Sveriges Lärare bidragit till att ta fram. Det innebär att erfarna lärares och förskollärares erfarenhet kan tillgodoräknas vid den första meriteringsnivån.
  • Utred hur dagens karriärsteg och lärarlönelyftet kan integreras i professionsprogrammet, liksom hur staten kan reglera vilka arbetsuppgifter som bör vara förbehållna meriterade lärare och förskollärare. Det kan dels skapa tydlighet om på vilket sätt fortbildning och meritering lönar sig för den enskilde, dels påverka lönebildningen och därigenom lönestrukturen på ett positivt sätt.

Lyssna på oss lärare!

Utöver dessa förslag till ändringar måste professionsinflytandet över programmet stärkas i jämförelse med Skolverkets förslag. Professionsföreträdare behöver ges representation på alla nivåer där Skolverket och lärosätena fattar beslut om programmets innehåll och funktion. Arbetsgivarens inflytande över lärares möjligheter att delta i programmet behöver också minska jämfört med förslaget. Mer ekonomiska resurser behöver tillföras i form av ett nytt statsbidrag som ger lärare möjligheter att delta i fortbildning på arbetstid med upp till 80 procent av lönen likt det tidigare B-avdraget.

Skolverkets förslag om ett nationellt professionsprogram har potential, men räcker inte för att vinna den breda legitimitet i lärarprofessionen som är krävs. Regeringen gör klokast i att lyssna på oss lärare innan förslaget färdigställs. Det är ju vår professionella utveckling det handlar om.

Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN

Facket efter Skolverkets förslag: Då ska lönen bli högre

Skolverket: Så blir nya professionsprogrammet

9 av 10 lärare sågar fortbildningen i skolan