”Friskfaktorer gör inget för ett sjukt system”
Friskfaktorer gör inget för ett trasigt system, skriver Hanna Garberg.
Debatt ”SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg vill vänta in regeringens beslut och skjuta på regleringar av lärares arbetstid. SKR vill i stället fortsätta med friskfaktorerna som stått med i de senaste avtalen. Jag är inte emot friskfaktorer per se, tvärtom, men de betyder ingenting om systemet redan är sjukt”, skriver Hanna Garberg, huvudskyddsombud i Stockholm.
SKR vill invänta regeringens beslut och skjuta på regleringar av lärares arbetstid. ”Allt annat är att försöka träffa ett rörligt mål i mörkret”, hävdar hon. Om man med ”ett rörligt mål i mörkret” menar konkreta siffror som en statlig utredning presenterat. SKR vill i stället fortsätta med friskfaktorerna som stått med i de senaste avtalen. Jag är inte emot friskfaktorer per se, tvärtom, men de betyder ingenting om systemet redan är sjukt.
LÄS ÄVEN: SKR: ”Skjut regleringarna om arbetstid på framtiden”
Sunt arbetsliv listar dessa och en är prioritering av arbetsuppgifter.
”Läraruppdraget är oklart”
Avsaknaden av just prioritering är vårt största arbetsmiljöproblem och i dagsläget är det oklart vad mitt kärnuppdrag är.
Är jag en mentor som undervisar ibland? Är jag en rastvakt som ibland leker svenskfröken? Är jag en frånvaroutredare som ibland har lektioner?
Det enklaste vore att lösa detta genom att reglera undervisningstiden och planeringstiden i vårt kollektivavtal och på så sätt freda mitt kärnuppdrag. Eller så kan man, enligt Sunt arbetsliv, lösa det genom att regelbundet prata om sin arbetsbelastning. Gruppterapi rättar inte mina niors novellanalysprov men det är gratis och ser bra ut i dagordningen till APT.
En rättvis och transparent organisation är en annan friskfaktor. ”Besluten är transparanta och välmotiverade”. Is it really though?
Tjänstefördelning – enligt lärarna
Medlemmarna upplever inte besluten om tjänstefördelning som vare sig välmotiverade eller rättvisa.
Det skulle ju, hör och häpna, också kunna lösas med att reglera vår undervisningstid och planeringstid. Det är ett omvänt trisskrap varje vår när tjänstefördelningen trillar ner i postfacket.
Har jag fått idrott i årskurs 3, utökad rastvakt eller en till klass i svenska? Tänk om det fanns ett rättvist, transparent och likvärdigt sätt att räkna ut hur mycket man skulle undervisa och planera varje läsår och slippa detta årliga tjänstefördelningskinderägg…
”Facket har larmat”
En tredje friskfaktor är tidiga insatser och arbetsanpassning och under rubriken står det ”Alla meddelar sin chef om de inte mår bra”.
Nej, alla lärare ska inte behöva meddela sina chefer om att de inte får ihop sin arbetstid utan det gjorde Sveriges Lärare åt dem i december när vi lämnade över vårt yrkande till SKR.
Jag är inte den som vanligtvis tar kulor för skolledare men ibland tänker jag på alla rektorer som med allt snävare budgetramar försöker få ihop tjänstefördelningar som de vet kommer försämra lärarnas arbetsmiljö.
Uppmaningen till rektorerna
Är det kanske dags att även de får vila i regleringar? Det vore klädsamt om Sveriges Skolledare kunde agera som ett fackförbund och inte en arbetsgivare och faktiskt kroka arm med oss i regleringsfrågan.
Det systematiska kvalitets- och arbetsmiljöarbetet med friskfaktorer är en självuppfyllande profetia som matar sig själv med innehåll. Det är ett spel för galleriet och ett sätt att fylla vår dyrbara arbetstid med fruktlösa och ändlösa diskussioner som genererar skriftliga underlag till nonchalanta förvaltningar.
En reglering av vår arbetstid skulle inte bara genom tidsbrist minska detta trams utan även ta bort flera incitament till dess existens. Friskfaktorerna har fungerat som fluff i de senaste avtalen och kommer så göra även i nästa. Det spelar ingen roll hur många friskfaktorsambulanser som Sunt arbetsliv skickar till oss, lagas inte bron kommer vi fortsätta ramla ner.
”Ser det som ett hån”
SKR:s senaste gaslightande sägning om att de inte vill detaljstyra vårt akademiska yrke är tunt. Jag har inte läst en femårig universitetsutbildning för att utreda elevers frånvaro, utvärdera nämndmål eller utveckla tryggheten i matsalen, så om en detaljstyrning skulle låta mig vara lärare, kör på.
Det går annars bara att tolka SKR:s regleringsvägran som ett hån mot lärare, elever och samhället.
Hanna Garberg, lärare och huvudskyddsombud
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
Medlingsinstitutet: ”Strejk ger sällan det facket kräver"
Beredd på strejk: ”Har samhället med oss”
