Förslaget: Skrota kravet på mentorskap

Många lärare saknar i dag de förutsättningar som krävs för att ge varje elev en chans att lyckas i skolan. Det beror bland annat på mycket omfattande administration, att klasserna är för stora och att många lärare saknar behörighet. Situationen är ohållbar och nu krävs förändring.

Tusentals når inte kraven

Varje år lämnar tiotusentals elever skolan utan fullständiga betyg. Det motverkar livsresor, gör att utanförskapet ökar och hindrar företag att växa.

Centerpartiet har de senaste halvåret arbetat fram reformer för att vända utvecklingen. För oss i arbetsgruppen har svaret varit tydligt: vi måste satsa på lärarna.

Den framgångsrika skolan börjar i klassrummet. Det är lärarna som gör den stora skillnaden och som är viktigast för elevernas kunskapsinhämtning och utveckling. Lärares ämneskunskaper och pedagogiska kompetens har avgörande betydelse för att varje elev ska kunna nå kunskapsmålen. Tillgången till bra och utbildade lärare är helt enkelt grundläggande för att eleverna ska nå framgång i skolan.

Lärare möter dagligen elever med vitt skilda behov. Vissa behöver stärka sin läsförmåga och det svenska språket. Andra upplever otrygghet eller har problem med koncentrationssvårigheter och bidrar med stök i klassrummet.

Elevsammansättningen är idag en annan än vad den var för 20 år sedan. En ökad invandring och fler unga med NPF-diagnos förklarar till stora delar utvecklingen. Detta sätter ett stort ansvar på den enskilda läraren och förutsätter att den har rätt kompetens och verktyg för att ge varje elev chansen att lyckas.

”Bakbinds av administration”

Anledningen till att lärare saknar förutsättningarna för att kunna ge varje elev stöttning är att de ofta bakbinds av omfattande administration, bedriver undervisning i för stora klasser och har begränsat utrymme att utforma sin undervisning. Ett annat problem är att många lärare saknar utbildning i det ämne de undervisar i, eller saknar lärarutbildning helt och hållet. Tre av tio lärare inom grundskolan saknar rätt behörighet. Inom gymnasieskolan är det en av fem.

För att läraren ska kunna ge varje elev chansen att lyckas behöver lärarnas roll renodlas. Den administrativa bördan behöver kraftigt minska så att mer tid kan ägnas åt undervisning och stöttning. Klasstorlekarna behöver begränsas och skolor som anställer behöriga lärare ska belönas. Därför kommer vi att driva följande reformer:

”Frivilligt mentorskap”

Stora klasser skapar oordning och stök och gör att lärarna inte har tid att ge individuell stöttning till varje elev. Lärarna räcker helt enkelt inte till. Därför bör klasstorlekarna regleras.

Idag kan lärare behöva undervisa i klasser som har en bit över 30 elever. Det är inte rimligt.

Vi vill reglera klasstorlekarna så att det går max 25 elever i en grundskoleklass.

Frigör mer tid till undervisning

Mentorskapet och utvecklingssamtalen utgör idag en stor arbetsbörda för lärarna. Åtta av tio lärare har idag inte tid att verka som mentorer åt sina elever.

Istället får de lägga tiden på mentorskapet utanför arbetstiden. För att frigöra mer tid till undervisning bör mentorskapet göras frivilligt och läggas över på till exempel heltidsmentorer.

”Slopa krav på utvecklingssamtal”

Dessutom bör kravet på två utvecklingssamtal per läsår tas bort.

Dialog med vårdnadshavare ska värnas, men det medför mycket administration och tar mycket tid från lärarnas yrkesutövning. Elevens behov måste vara styrande. Därför bör det vara upp till rektorn att besluta om fler än ett samtal behövs under ett läsår.

Vi måste satsa på lärarna

”Reglera planeringstiden”

Skolans viktigaste resurs är den tid eleverna spenderar med sina väl förberedda pedagoger. Detta kräver att det skapas förutsättningar för planering och för- och efterarbete. Därför vill vi reglera planeringstiden för lärare. Det är viktigt för att ge varje elev chansen att lyckas men också för att skapa en god arbetsmiljö, minska stressen och att stärka läraryrkets attraktivitet.

Förslaget: Belöna för behöriga 

Idag lönar det sig ekonomiskt för skolor att anställa obehöriga lärare framför obehöriga. Det är inte rimligt. För att se till att fler lärare blir behöriga vill vi att statsbidragen till skolan viktas utifrån hur stor andel behöriga som är anställda på skolan.

Detta skulle innebära att en skola får ett större anslag om den anställer fler behöriga lärare eller ser till att obehöriga lärare på skolan får behörighet. Det skulle i sin tur göra det mer attraktivt att bli lärare och stärka behöriga lärares ställning på arbetsmarknaden, med möjlighet till högre löner.

Niels Paarup-Petersen, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson

Madelaine Jakobsson, ledamot i Centerpartiets verkställande utskott

Caroline Von Seth, ordförande Centerpartiets Ungdomsförbund

Mattias Johansson, ledamot i Centerpartiets partistyrelse.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Sveriges Lärares krav på SKR i nya avtalet

Det här är Sveriges Lärares politiska mål