Forskarna i ny studie: ”Vi måste överbrygga dataklyftan”

Utbildningsdata från digitala läromedel som idag används i skolan har enorm potential att hjälpa lärare att förbättra sin undervisning och elevernas lärande.

Men, i Sverige är infrastrukturen för att samla in, standardisera och analysera elevdata allvarligt underutvecklad.

För att ytterligare förvärra situationen har Sveriges regering beslutat stoppa den nya digitaliseringsstrategin.

Utmaningen: Fragmenterade datasystem

Sedan 2020 har forskargruppen EdTechLnu vid Linnéuniversitetet i Växjö bedrivit ett långsiktigt, tvärvetenskapligt implementeringsforskningsprojekt som undersöker effekterna från systematisk kompetensutveckling av lärares digitala undervisningspraktik. Som en del av projektet har stora mängder elevdata från digitala läromedel, lärplattformar och administrativa system samlats in.

Men, denna data delas i oförenliga format och är dessutom vitt spridd på många aktörer: skolor, kommuner och mängder av EdTech-leverantörer samlar och lagrar olika typer av data – fast på helt olika vis.

Bristen på relevanta standardiserade dataprotokoll förvärrar situationen och fyra år in i projektet saknas fortfarande ett sömlöst dataflöde.

Varför det är viktigt: Förlorade möjligheter

Dataanalyser har potential att revolutionera utbildning.  Via dashboards kan rådata omvandlas till handlingsbara insikter.  AI-kommissionen som just publicerat sin rapport – och vars uppdrag inte var att titta på skolan – påpekar ändå AI:s betydelse för utbildning. Kommissionen skriver att AI har stor potential som pedagogiskt verktyg och lärare och elever behöver lära sig använda AI på ett klokt sätt. Ett exempel på detta är dashboards anpassade till lärares behov och som via AI bistår med att identifiera och föreslå särskilt riktade insatser för elever som kämpar.

Men, Sveriges nuvarande fragmenterade datalandskap förhindrar utvecklingen att utnyttja dessa verktyg till fullo.

Vägen framåt: Robust datainfrastruktur

För att möta utmaningarna krävs samordnade insatser på flera nivåer:

1. Standardisering: Beslutsfattare bör prioritera införandet och efterlevnaden av nationella datastandarder som SS 12000. Detta kommer att säkerställa kompatibilitet och dataintegration mellan system och aktörer, vilket är helt i linje med AI-kommissionens förslag att tillgång till bra data kan göra offentlig sektor effektivare och mindre kostsam. 
2. Utbildning: Lärare och administratörer behöver riktad utbildning för att förbättra sin datakompetens.
3. Investeringar: Skolor behöver pålitlig digital infrastruktur, inklusive säkra datapipelines som följer integritetsregler.
4. Samarbete mellan aktörer: Kommuner, EdTech-leverantörer och skolor måste i nära samarbete skapa interoperabla system och API:er. Samarbetet bör fokusera på att utveckla användarvänliga verktyg som skräddarsys efter lärarnas behov.

Uppmaning att handla nu

För att Sverige ska förbli ledande inom utbildning och teknik måste dataklyftan överbryggas. Beslutsfattare, skolledare och EdTech-företag måste förstå att robust datainfrastruktur inte är en lyx, utan en nödvändighet. Genom att åtgärda påtalade brister och ta fram en ny digitaliseringsstrategi ges lärare möjlighet att använda adekvata verktyg för att förbättra elevernas läranderesultat.

Vi ska inte vänta på en ny global kris för att avslöja bristerna i vårt system. Det är tid att agera nu!

Italo Masiello, professor i utbildningsteknologi, Linnéuniversitetet

Susanna Nordmark, universitetslektor, Linnéuniversitetet

Zeynab Mohseni, fil.dr., Linnéuniversitetet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.