Forskaren: ”Effektiviseringen ska inte styra läroplanen”
Forskaren Johanna Lüddeckens har en uppmaning till läroplansutredaren.
Vi lärare debatt
Läroplansutredningen blir bra – om utredaren går på djupet med en viktig fråga.
Det skriver forskaren och lärarutbildaren Johanna Lüddeckens.
Den pågående läroplansutredningen ska ge större fokus på ämnesinnehåll och anpassas efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar.
Anledningen är upplevda brister i likvärdighet, då läroplanen inte anses ta hänsyn till barns och elevers kognitiva utveckling och mognad.
Läroplanen ställer höga krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete, vilket regeringen anser problematiskt. Som förälder till barn med autism välkomnar jag utredningen, men är rädd för att den kan bli kontraproduktiv utan förståelse för de faktorer som lett till den nuvarande situationen. Men det krävs även analyser av tidigare läroplansändringar och deras effekter.
Enligt regeringens direktiv (Dir. 2023:173) ska utredningen skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling genom en tydlig kunskapsinriktning och bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling.
Ämnesexperter inom kognitionsforskning, matematik, läs- och skrivinlärning samt olika professioner inom skolan är inbjudna att stödja utredningen. För att få en bredare representation kan läroplansteoretiker med kunskap om hur olika ideologier påverkar skolan vara ett komplement.
Michael Schiro diskuterar hur olika kunskapsideologier påverkar skolans styrning.
Ideologin om social effektivitet fokuserar på praktiska och yrkesmässiga färdigheter för att möta ekonomins behov, vilket prioriterar kompetensutveckling framför ämneskunskap.
Så påverkas lärarrollen
Lärarens roll är att implementera en standardiserad läroplan med beprövade metoder. Denna syn kritiseras för att den underminerar lärarens professionalitet och ignorerar skolans specifika kontext.
Det är viktigt att förstå de ideologier som formar skolan och synen på kunskap.
Läroplansexperter med insikt i läroplanens historiska och politiska utveckling bidrar med kunskap om de ideologier som påverkar utbildningspolicys och deras effekter.
Denna expertis hjälper till att förstå samhällskrafterna bakom utbildningsbeslut och hur dessa påverkar barn med olika förutsättningar, baserat på demokratiska värdegrundsidéer.
En skola som strävar efter att vara tillgänglig för alla elever bygger på policys som Salamancadeklarationen och Diskrimineringslagen. Expertis inom läroplanens historiska utveckling kan bidra med värdefulla insikter till utredningen.
Hjärnforskarens varning
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, varnar för ett ensidigt neurofokus i skolan och förespråkar ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt.
Den nuvarande utredningen visar på detta, men det är viktigt att också inkludera perspektiv som förklarar vilka ideologier och kunskapsinriktningar som styr och varför.
Personligen tror jag att betygshets, ungas sämre mående och dalande resultat har sin grund i mål- och resultatstyrning som länge varit en dominerande diskurs.
Forskarens vädjan till utredaren
Jag tror också att detta delvis förklarar samhällets förlorade förtroende för skolans professionella, vilket leder till hög personalomsättning och lärarbrist.
Den pågående läroplansutvärderingen kommer att bli bra så länge den inkluderar helhetsperspektivet på eleverna och tidigare läroplansförändringar.
Det är avgörande att förstå de synsätt och ideologier som påverkar skolan, särskilt den dominerande ideologin om social effektivitet och dess konsekvenser i form av elevers skolmisslyckanden och utslagning i samhället. Utredaren behöver ta detta i beaktande.
Johanna Lüddeckens, doktorand i skolledarskap och lärare på Linnéuniversitetet.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Texten har tidigare publicerats på Skola och samhälle.
LÄS ÄVEN:
