”För många är inne och petar i lärarutbildningen”

Sedan Peter Honeth släppte sitt betänkande om hur förskollärar- och lärarutbildningarna ska förbättras har debatten engagerat forskare, lärare och andra intressenter. Stundvis har den varit minst sagt intensiv. Vissa menar att man går för långt, andra argumenterar för att man inte har gått långt nog, ytterligare några hävdar att man helt har missat poängen.

”Debatt ett trubbigt verktyg”

En levande debatt är en grundpelare i en demokrati. Det är dock ett ineffektivt verktyg för en djuplodande analys och framtagande av långsiktiga strategier. Det är vad förskollärar- och lärarutbildningarna behöver.

Den senaste tidens debatt har visat att det finns alldeles för många intressenter som vill in och peta i lärarutbildningarnas innehåll. Jag menar inte att olika åsikter inte ska få höras, men nischade, inte sällan populistiska, intressen är en bidragande orsak till att utbildningarna behövde en utredning till att börja med.

Vi måste fråga oss vad förskollärar- och lärarutbildningarna ska vara. Ska de lösa samhällets alla problem, eller ska de ge nya lärare en stabil grund att stå på när de ger sig ut i yrkeslivet? Svaret är uppenbart, men det förutsätter att utbildningarna får vara just det de behöver vara, ett fundament att stå på.

Alla är till en början nya på jobbet, även vi som läser mångåriga utbildningar för att bli behöriga för olika yrken.

”Omöjligt lära sig allt”

Visst skulle det vara fantastiskt om nybakade lärare kunde allt, men det är rent av omöjligt. Vi behöver låta vissa delar av läraryrket vara saker man lär sig först som färdig lärare. Både för att det är omöjligt att lära sig allt inom ramen för en utbildning (såvida vi inte vill förlänga utbildningarna så det tar 40 år att ta examen) och för att ständigt utökade examensmål och reformerande leder till dåliga utbildningar.

Allt för länge har förskollärar- och lärarutbildningarna misslyckats med att i tillräckligt hög grad förbereda studenterna för läraryrket.

Det beror på att lärosätena inte har lyckats med yrkeskopplingen och att politiken ständigt ändrar i utbildningarna.

”Avståndet måste minskas”

Det behövs ett nytänk kring styrningen av förskollärar- och lärarutbildningarna som minskar lärosätenas distans till förskolans lärmiljö och skolans klassrum samt riskerna med politikens nyckfullhet.

Det behövs ett nationellt råd för förskollärar- och lärarutbildningarna där lärarprofessionen och vi studenter får mer att säga till om när det gäller utbildningarnas innehåll och utveckling.

Rådet behöver inkludera relevanta aktörer, inklusive politiken och lärosätena, för att garantera förankring och utbildningarnas relevans, långsiktigt.

”Behövs nationellt råd”

Vi i Sveriges Lärarstudenter tycker att detta är viktigt. Därför har vi har valt att sammankalla till ett rundabordssamtal. Kallade till mötet är just relevanta aktörer där vi gemensamt ska se över de svar som har inkommit efter utredningens remissrunda. Målet är att gemensamt kunna staka ut en tydligare väg framåt.

För många vill in och peta i utbildningen

Ett rundabordssamtal är inte lösningen på allt, men förhoppningsvis kan det vara startskottet för något mer långsiktigt. Vi har tagit första steget, men regeringen måste därefter säkerställa att ett nationellt råd blir till. Det kommer inte att lösa samhällets alla problem, men det kan åtminstone lösa många av de utmaningar som förskollärar- och lärarutbildningarna möter.

Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Krav på C-betyg – varannan lärarstudent inte behörig

Studenterna om C-krav på lärarutbildning: ”Vettigt”

”Lärarutbildningen riskerar att bli historielös”

16 forskare: ”Utredningen underminerar lärare”

”Läraryrket riskerar bli en fråga om ren teknik”

”Undervisning är en fråga om teknik – också”