”Betyget F är ett brott mot Barnkonventionen”

Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. 
Den slår fast att:

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Barnets bästa skall komma i främsta rummet.
• Alla barn har rätt till utveckling liv och överlevnad. Här handlar det inte enbart om fysisk hälsa utan även om den psykiska, moraliska, andliga och sociala utvecklingen.
• Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i frågor som berör hen.
• Inget barn får utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
• Ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

När ett barn får underkända betyget F, bryter man mot alla Barnkonventionens punkter.

I Sverige har 20 procent av eleverna fått underkända betyg under de senaste trettio åren. Danmark har 1,6 procent, Finland har 0,6 procent, enligt Pisa 2018).

Norge har inget underkänt betygssteg och är som betygsutredaren Jörgen Tholin skriver en rätt välmående nation ändå.

”Barn med funktionsnedsättning drabbas”

Barn med psykiskt handikapp, till exempel funktionsnedsättningen svag begåvning, behandlas sämre än sina kamrater, när de får betyget F.

Barnet diskrimineras. Det kan inte anses vara barnets bästa. Barnets psykiska utveckling är inte positiv, eftersom det flesta barn som får underkända betyg mår dåligt, känner sig bestraffade och förlorar självförtroendet.

Barnet har utsatts för förnedrande behandling.

Dagens betygssystem är således lagstridigt.

Enligt Folkhälsomyndigheten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 mår skolbarn allt sämre.

Andelen av 15-åringar som har minst två självrapporterade hälsobesvär mer än en gång i veckan ökade från 62 till 77 procent bland flickorna och från 35 till 46 procent bland pojkarna, mellan skolåren 2017/18 och 2021/22.

En uppmaning till skolminister Lotta Edholm:

• Följ svensk lag!
• Något nytt tiogradigt betygssystem behövs inte.
• Återinför sifferbetygen 1 – 5, som fungerade utmärkt i 32 år (1962 - 1994). Inga barn blev underkända.
• Både lärare och elever var nöjda med det betygssystemet. Återinför gärna även betygen i ordning och uppförande.

I Europa finns flera länder där ordnings- och uppförandebetyg fortfarande används för att hålla ordning i klassrummet, bland annat i Norge.

Alla barn har rätt till utveckling liv och överlevnad

Det finns många fördelar med sifferbetyg:

• Läraren får mer tid att undervisa och slipper ägna sig åt en massa omprov.
• Eleven slipper de förhatliga omproven och behöver inte känna sig misslyckad och värdelös.
• Både lärare och elever skulle slippa stress och må bättre.

Dessutom kan medelpoäng lätt beräknas, vilket inte är rättvist med bokstavsbetyg A-F. Mellan 0 och 10 poäng finns inga bokstavsbetyg.

Våra politiker funderar på varför så många barn väljer den kriminella banan.

Skjutningar och sprängningar sker återkommande. 

”Så motverkar vi tunga problemen”

Om vi vill motverka kriminalitet, psykisk ohälsa, arbetslöshet och narkotikamissbruk, måste vi vuxna behandla våra barn och ungdomar värdigt.

När unga människor behandlas illa, är det lätt för dem att känna hämndlystnad eller välja andra vägar att gå i livet än att satsa på skolan.

Ylva Nybäck, pensionerad högstadielärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Olskog om larmsiffrorna: ”Dags att slopa F-betyget”

Efter Vi Lärares avslöjande: ”Bra om F-betyget slopas”

Var fjärde lärare pressas av rektor att undvika F-betyg