”Forskningen tar inte nog hänsyn till moderna utmaningar”

Jag blev väldigt glad över Oscar Björks artikel om evidensbaserad undervisning inom skolan.

Håller respektfullt inte alls med i Linda Fälths och Magnus Haakes välskrivna och intressanta replik vars källor också tar upp intressanta forskare men som också illustrerar problematiken med forskning som inte tillräckligt tar hänsyn till moderna utmaningar inom läsning, såsom digitala medier och skärmläsning.

Jag hoppas att läsare av Vi Lärare ursäktar ett utanförperspektiv då undertecknad är bibliotekarie vars utgångspunkt i folkbibliotekens ideologi. Modeller och metoder som ibland kan vara för fokuserade på teknikaliteter som stavning och grammatik går mig exempelvis förbi, men det är såklart viktigt i andra sammanhang.

Riskabelt att prioritera det mätbara över det svårfångade

Som folkbibliotekarie så oroas jag dock ibland över skolans monopol på diskussionen om läsning och delvis för att skolan tenderar att prioritera det som är lätt att mäta, som provresultat, över mer svårfångade aspekter. Det är i grunden ett sätt att konkretisera och överhuvudtaget kunna jobba med mer abstrakta frågor men för mig som folkbibliotikarie så kan jag ibland ifrågasätta skolans ganska snäva syn på exempelvis kreativitet.

Den svenska skolpolitiken baseras trots allt på en chansning om hur arbetsmarknaden ska se ut om 10 år trots att vi egentligen vet att det är ganska svårt att sia om detta. Det finns en tidsförskjutning kring chansningen men också en klyfta mellan akademisk forskning och det praktiska arbetet i klassrummet.

Det händer något med texten vid läsning

För att tala i klartext: Vår tanke om vad som behöver läras ut är inte tillräckligt flexibel sett ut ett arbetsmarknadsperspektiv och lärarna ställer heller inte om särskilt snabbt på en forskning som egentligen heller inte riktigt hänger med. Fullt medveten om att den senaste meningen är att kasta sten i glashus då min egen yrkesgrupp inte heller är kända för snabba omställningar även om jag upplever en inbyggd flexibilitet som egentligen är lite av vad Oscar efterfrågar.

Formuleringen om läsningen ”Den bör utforska hur språk och skrivande kan vara en väg till identitet, kreativitet och delaktighet ” skulle kunna vara taget ur en bibliotekskontext.

Jag brukar argumentera för vikten av individen kopplad till läsning. Det händer något med texten och jaget. Jag upplever dock forskningen väldigt generaliserad och inte tar hänsyn till den unika kontexten i olika skolor, klassrum eller för olika elevgrupper.

Pendeln har svängt lite för långt

Jag märker också att det är en utmaning att implementera forskningsresultat på ett effektivt sätt, särskilt i små kommuner, och särskilt om forskningen är komplex eller svår att tillämpa direkt. När det gäller mer abstrakta begrepp upplever jag att det tar ett tag att få med alla på banan och när samtliga sitter i samma båt så har vad som anses vara "best practice" omprövats.

Det Linda Fälth och Magnus Haake skriver i sin debattartikel är egentligen något jag själv delvis argumenterat för inom biblioteken, att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och samarbete. Dock aldrig utan att ifrågasätta och problematisera forskningen och i skolans värld kan jag som utomstående tycka att pendeln svängt lite får långt i en riktning.

Tommy Bildström, bibliotekschef, ledamot i regeringens läsråd samt debuterande författare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

ANDRA INLÄGG I DEBATTEN

Debatt: "Lärare kan bli lidande av den nya forskningstrenden"

Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”

Replik: ”Intresset för kognitionsvetenskap är en gräsrotsrörelse”

Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”

Slutreplik: ”Mätbarhet får inte ersätta lärarnas professionella omdöme”

LÄS ÄVEN

Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan