Debatt: Tillsammans mot social ojämlikhet

Trots bred politisk enighet om ett likvärdigt samhälle, starka välfärdssystem och riktade insatser så ökar den sociala ojämlikheten i både Sverige och Norge. Även om vi länge haft kunskap om att social reproduktion är starkt kopplat till socioekonomisk bakgrund så är skillnaden i skolprestationer mellan barn med högt utbildade och lågt utbildade föräldrar ett ökande problem i såväl svensk som norsk skola.

Därför finns det anledning att ta sig an reproduktionen av social ojämlikhet genom skolsystemet med nya ögon, för att förstå vad som händer på skol- och kommunnivå. Genom samverkan mellan skolor och forskning ökar förutsättningarna för att skapa en fördjupad förståelse kring hur vi kan motverka att social ojämlikhet i barndomen påverkar vilka chanser barn och unga får senare i livet.

Samverkan för ökad kunskap om ojämlikhet

En sådan samverkan har nu etablerats mellan tre nordiska kommuner: Tammerfors, Norrköping och Trondheim och NTNU.

I studien Nordic Unequal Childhood undersöker vi hur kommuner och deras utbildningsinstitutioner på olika nivåer organiserar sig för att motverka reproduktion av ojämlikhet, utanförskap och tidig marginalisering. I studien låter vi olika röster, från verksamhetsansvariga, lärare till barn och stödpersonal komma till tals.

Segregation en viktig faktor

Vi tar segregationsproblematiken i särskilt beaktade genom att titta på skolor från olika områden i städerna, där socio-ekonomiska förhållanden skapar kontraster i utbildning och möjligheter. Genom att sammanställa information från olika nivåer i kommunorganiseringen belyser vi samtidigt hur kommunen på olika sätt arbetar för att motverka ojämlikhet som skapas genom sådana kontraster.

I vårt perspektiv är reproduktionen av social ojämlikhet kopplad till kommunens politik, resursfördelning och samlade handlingskraft när det gäller utbildning, men också till bostadspolitik, arbetsmarknad, infrastruktur, aktivitetsutbud och systemorganisering. I stora kommuner har sådana olika politiska områden en tendens att bli specialiserade system som inte kommunicerar tillräckligt bra med varandra, utan agerar ofta separat.

Projektet ger forskare inblick

I en nyutgiven artikel rapporterar vi om hur projektet hjälper oss att förstå ojämlikhet i skolan genom samverkan mellan kommunerna, skolorna och forskningen. En kontinuerlig dialog om hur man jobbar lokalt bidragit till att forskare fått inblick i de olika dilemman som kommuner och skolor står inför samt stärkt kommunernas kunskap om olikhetsskapande mekanismer i skolväsendet och det omgivande samhället.

Från ett organisationsperspektiv blir det tydligt hur kommunernas handlingsrum när det gäller att arbeta för en likvärdig skola begränsas, trots goda intentioner och strategiska insatser.

Skolor behöver vara flexibla

Våra resultat visar att de skolorna med störst utmaningar kopplade till social ojämlikhet behöver vara flexibla. För att lyckas med sitt samhällsuppdrag behöver de i högre grad anpassa sina aktiviteter till de utmaningar som de har för händerna. De behöver prioritera och skapa egna delmål på de områden där de inte har reella möjligheter att uppnå måluppfyllelse på alla plan, för alla elever, inom den givna tidsramen.

Den organisatoriska komplexitet som reproducerar social ojämlikhet i och genom utbildningsystemet har stor betydelse för utfallet och den kan bara förstås genom att studeras tillsammans med dem som har ansvar för att skapa en likvärdig skola.

Eli Smeplass, Førsteamanuensis ved Institutt for lærerutdanning, NTNU
Anna Cecilia Rapp, Førsteamanuensis ved Institutt for lærerutdanning, NTNU
Jannicke Akse, Rådgiver III Kommundirektørens fagstab, Trondheim kommune
Katarina Sperling, Ph.D-kandidat, Linköping Universitet
Mikael Hultberg, Verksamhetschef för grundskolan, Norrköping kommun

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.