Debatt: ”Sluta kalla det för mobbning!”
Förebyggande arbete fungerar bättre än repressalier, menar Claes Jenninger.
Vi lärare debatt Kalla det för positionering, maktkamp eller hackordning. För det är vad det handlar om, skriver Claes Jenninger, ordförande i Måns Jenningers minnesfond.
– Fröken, han mobbar mig!
Ordet mobbning betyder numera nästan vad som helst. När ord förlorar sin betydelse menar vi inte samma sak. Och vet ännu mindre vad vi ska göra åt det.
Psykisk ohälsa ökar hos barn i skolåldern enligt FHM:s undersökning Skolbarns hälsovanor. Kränkande behandling är en stor bidragande orsak. Det är märkligt, för lärare är i dag engagerade och ägnar mycket tid åt att ”lösa konflikter”, skriva rapporter och sitta i långa samtal med elever och föräldrar. Men vad är ”mobbning” mer än elaka ord och knuffar, eftersom det bara ökar?
Det handlar om status
Överallt där vi möts, barn eller vuxna, vill vi vara trygga i gruppen. De flesta intar en tillbakadragen roll, en ”tyst majoritet”. Några få vill bli populära och dominera. Det finns också nästan alltid någon eller några med mycket låg status, mer eller mindre utfrysta ur gemenskapen. Det är ett rollspel kan man se överallt, på varje arbetsplats, i varje lärarrum, i varje klassrum.
Den enklaste vägen att dominera gruppen är att trakassera någon med låg status. Man kan alltid hitta något att håna: utseendet, klädval, övervikt, dialekt, udda intressen osv. Några hakar på, eller vågar inte säga ifrån. Den som blir utsatt för kränkningarna har att välja mellan att skratta med, försvara sig eller låtsas oberörd, och hoppas att det ska sluta. Behandlingen är så förödmjukande att hen inte berättar för någon vad man utsätts för.
”Mobbning” är ett maktspel
Alla vill vi känna oss uppskattade, och i brist på det, fruktade, som Hjalmar Söderberg konstaterade. Den som tar till destruktiva sätt är sällan medveten om de förödande konsekvenserna för offret, upptagen av att behålla sin ledarposition. Så låt oss kalla det för positionering, för det är vad det handlar om. Eller maktkamp, hackordning, om man vill spetsa till det, så att drivkrafterna klarnar. För det handlar inte om någons ondska, som enkelt kureras med repressalier och straff. ”Mobbaren” blir inte ”snäll” av det. Tvärtom. Och den utfrysta riskerar att få det värre.
Det finns lösningar
Skollagen anger rader av disciplinära åtgärder (Kap 5), att ta till när det oönskade redan har hänt. Samtliga innebär omfattande arbete för lärare och skolledare. Hjälper det? Nej, bara högst tillfälligt. Men skollagen anvisar också ett främjande och förebyggande arbete. När eleverna engageras, också ”den tysta majoriteten”, minskar antalet blanketter och utredningar radikalt. Eleverna är ju experterna. När man frågar dem vill ingen bli kränkt. Hur arbetar din skola? Ansvaret för din och dina elevers arbetsmiljö är din arbetsgivares.
Skollagen Kap 5 §3: Huvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero.
Skolor som arbetar förebyggande har enligt våra erfarenheter sparat otroligt mycket slöseri med tid med ett gediget preventivt arbete, som ersatt mycket av det tunga arbetet med åtgärder och brandkårsutryckningar. De ser också dramatiskt ökande studieresultat!
– Fröken, han sa så där som vi har bestämt att vi aldrig ska säga!
Claes Jenninger, lärare, ordförande i Måns Jenningers minnesfond
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS MER:
