Debatt: ”Satsa på lärarutbildarna för att säkra svensk skolas framtid”

Det ekonomiska läget på lärarprogrammen är ansträngt efter generella neddragningar, vilket förvärras av att ersättningen till lärarutbildningen minskar på grund av avtagande antal sökande och sämre genomströmning. Denna situation leder till att många lärare sägs upp, vilket i sin tur ökar arbetsbördan för de kvarvarande lärarna. Samtidigt ska samma höga kvalitet i uppdraget bibehållas. Detta riskerar att leda till färre timmar lärarledd undervisning på lärarutbildningarna. Resultatet innebär en utbildning med lägre kvalitet, vilket inte bara strider mot den politiska ambitionen för lärarutbildningen utan också påverkar svensk skola negativt. 

Nedåtgående spiral

Lärarutbildningarna är nu extra drabbade på grund av färre sökande och en lägre genomströmning än många andra utbildningar, vilket ytterligare påverkar finansieringen negativt på grund av prestationstilldelningen (s.k. HÅP). På grund av denna nedgående spiral i resurstilldelning till lärarutbildningen blir våra nyutexaminerade lärare sämre rustade att möta det som väntar dem i förskolor och skolor. 

Budgetminskningarna påverkar även universitetslärares löneförhandlingar och löneutveckling då fackliga företrädare får höra att årets lönerevision inom det statliga området (av löner som halkat efter under flera år, i relation till andra läraryrken) är en bidragande orsak till universitets och högskolors sämre ekonomi, istället för att peka på de besparingar och övriga kostnadsökningar som gäller generellt för högskolor och universitet.  

Sänker i praktiken anslaget

Finansieringsnivåerna till lärarutbildningarna är bland de lägsta inom högre utbildning, och har dessutom urholkats mer än andra sedan finansieringssystemet infördes i början av 90-talet. I regleringsbrevet till landets högskolor och universitet för 2024 framkommer det att ersättningarna för högre utbildning höjs med 3,5 procent (utom för naturvetenskapligt, tekniska och farmaceutiska utbildningar där ersättningen höjs med 4,4 procent). Det kan sättas i relation till de senaste inflationssiffrorna som visar på kostnadsökningar på 5,8 procent. Regeringen sänker i praktiken anslaget till högskolan och landets lärarutbildningar. Detta är bara de senaste siffrorna av en längre trend med sänkta anslag.

Med tanke på den centrala roll välutbildade lärare har i svensk skola vore en satsning på lärarutbildningen, i stället för en neddragning, en satsning på svenska elevers resultat. Konkurrenskraftiga löner och minskad arbetsbelastning för lärarutbildarna är nödvändiga satsningar för att på sikt gynna framtidens skola!’

Styrelsen Riksföreningen Universitet och Högskola, Sveriges Lärare:

Jessica Eng
Kia Kimhag
Jörgen Berg
Marcus Löfdahl
Kristina Wennefors
Anneli Hippinen Ahlgren
Gudrun Hellström
Daniel Linder

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Ny sajt om vetenskap och forskning – för alla lärare