Debatt: ”Håll isär systemen för betygssättning”

8 juni 2023 går det att läsa om granskningen av betygsättning i Vi lärare. Så här står det: Skolinspektionen har granskat rektorernas arbete med betygsättning på 30 gymnasieskolor som utmärkt sig genom höga betyg och återkommande avvikelser mellan prov och kursbetyg. Myndigheten finner att rektorns arbete brister på samtliga de granskade skolorna.

Man avser i texten avvikelsen mellan resultat av nationella prov i jämförelse med kursbetyg (min anmärkning).

Tholin och Ängmo om bedömning

I artikeln uttalar sig betygsutredaren Jörgen Tholin:

Forskaren och betygsutredaren Jörgen Tholin vid Göteborgs universitet går i taket när han läser Skolinspektionens rapport och beskriver hur han ”blir mörkrädd”.

Att lärare som är skeptiska till de nationella proven på eget bevåg väljer att bortse från dem, i strid med skollagen, är lika bekymmersamt.

Skolinspektionens generaldirektör får också vara med på ett hörn. Hon säger:

– Det finns flera indikationer på att det finns en väl generös betygssättning och en betygsinflation. Det finns också flera rapporter som visar att vi har stora likvärdighetsproblem på nationell nivå, med orättvisa mellan skolor. Så vi har stora problem, säger Helén Ängmo.

De använder två helt olika system

Generaldirektör, betygsutredare och rapportförfattare på Skolinspektionen. Visst borde det ställas höga krav på kompetens hos dessa? Uppenbarligen inte. Två helt olika system för bedömning används.

• Kursplanens betygskriterier är uppbyggt utifrån kunskapsstandarder där eleverna ska ha uppnått en viss i förväg angiven kunskap för att få ett betyg.
• Nationella prov ingår i ett relativt bedömningssystem där eleverna ska ha skrapat ihop ett visst antal poäng för att nå en nivå för ett visst betyg.

Aldrig någonsin kunna dessa system samverka!

Det är anmärkningsvärt

Redan år 2003 publicerade Helena Korp en översikt av forskningen inom området kunskapsbedömning (Kunskapsbedömning. Hur, vad, varför? Myndigheten för skolutveckling). Korp skriver:

Då man i utbildningssammanhang har använt metoder som bygger på teorin om begåvning och individuella differenser för att fastställa tillförlitligheten hos prov, tolka provresultat och för att skapa förtroende för testresultat som en indikation på individers ”sanna” förmåga (ibid.), har dess underliggande antaganden om begåvning byggts in utbildningssystemet – trots att kunskapsbedömning i utbildning ju handlar om att få syn på lärandets processer och resultat, snarare än att söka efter mått av statiska egenskaper.

Det är helt korrekt att rektor har ett stort ansvar i att avsätta tid för lärarna att ägna sig åt bedömnings- och betygsfrågor inte minst likvärdig bedömning (se Betyg och prövning. Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Skolverket. 2022).

Dock är det högst anmärkningsvärt att Ängmo och Tholin inte kan hålla isär två helt olika system för betygsättning.

Johan Kant, verksamhetschef för grundskolan, Norrtälje kommun

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare

LÄS ÄVEN: Replik: ”Det finns ingen angiven kunskap för att uppnå ett visst betyg”