Debatt: ”Därför behöver Skolverket egen ämnesexpertis”

Arbetet med nya ämnesplaner för Gy25 pågår. En fråga är hur Skolverket arbetar för att de nya ämnesplanerna ska bli anpassade till samhällets behov och gymnasieelevers utvecklingsnivå.

I en rapport varnar Skolverket för det stora antalet obehöriga lärare i juridik på gymnasienivå. Betygskriterier är vägledande för undervisningen och ska säkerställa betygens likvärdighet. Undervisande i kursen ”Rätten och samhället” har idag problem med tre av fem kriterier. Ett uppenbart orealistiskt krav är till exempel att gymnasieelever ska föra rättsfilosofiska resonemang.

Innehåller hisnande formuleringar

I ett mejl svarar ämnesansvarigt undervisningsråd att Skolverket inte erbjuder ”vidare anvisningar om hur skrivningarna ska tolkas eftersom läraren som sagt har frihet att tolka skrivningarna i ämnesplanen och välja hur det centrala innehållet ska behandlas”. Samma person har skrivit remissförslaget för juridik, trots avsaknad av såväl juridisk utbildning som erfarenhet av undervisning i juridik. Enligt Skolverkets enhetschef Jonas Vig är undervisningsrådet istället expert på att skriva kurs- och ämnesplaner, samt att leda arbetet med olika externa aktörer.

Trots samverkan med forskare och ämneslärare i juridik innehåller remissförslaget hisnande formuleringar. Ett syfte med ämnet föreslås bli att elever ska diskutera juridiska frågor ”ur ett rättsteoretiskt, rättsfilosofiskt och historiskt perspektiv”. Däremot föreslås betygskriterierna bli reducerade till enbart faktakunskaper och problemlösning. Men barnet behöver inte åka ut med badvattnet. Som en följd av den tilltagande gängkriminaliteten efterlyser polismästare Carin Götblad undervisning i etik och moral på skolsystemets alla nivåer.

Lagstiftning löser inte alla problem. Adekvata ämnesplaner är ett oerhört viktigt bidrag.

Undervisning i moraliska frågor kräver ett genomtänkt sammanhang om den ska fungera. En början skulle kunna vara att integrera moraliska frågor i skolämnen, men på ett sätt som är lämpligt i förhållande till elevernas utvecklingsnivå. I USA erbjuds kurser i skolämnet juridik med ett socialiserande syfte. En populär undervisningsmetod är rollspel. När elever får gestalta en professionell yrkesroll och argumentera inom denna kontext erbjuder det en socialiserande och personlighetsutvecklande potential.

Att resonera rättssociologiskt om relationen mellan rätten, moralen och mänskliga handlingar är förslag på ett lämpligt betygskriterium för skolämnet juridik. Det inbjuder exempelvis till viktig reflektion över hur barn kan anmäla sig som frivilliga att döda, trots att mord är olagligt, straffbart, stigmatiserande och strider mot den allmänna moralen.

Jag förordar att det demokratiska samhället behöver medborgare som skolas till förmåga att fatta informerade moraliska beslut, samt förmåga att handla därefter. Lagstiftning löser inte alla problem. Adekvata ämnesplaner är ett oerhört viktigt bidrag.

Mona-Lisa Henriksson, filosofie doktor i didaktik och ämneslärare i juridik och ekonomi

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.