Debatt: ”Att ta bort betyget F löser inga problem”

Tidningen Vi Lärare presenterar i senaste numret en granskning av vilken påverkan betyget F har i skolan. Med något enstaka undantag så är samtliga röster som ges utrymme i denna flersidiga granskning negativa till betyget F, trots att deras egen granskning visar att en majoritet av gymnasielärarna är emot att ta bort F-betyget. Låt mig ge några exempel på varför det skulle vara en rejäl björntjänst att ta bort betyget F.

LÄS MER: Så svarar skolprofiler, lärare och forskare om betyget F

Höjer inte kunskapen

De granskande reportagen fokuserar till stor del på den utslagningseffekt till gymnasieskolan som betyget F kan föra med sig för de elever som får detta, men då har man helt missat vad ett betyg är för något. Ett betyg är ett mått på elevernas kunskap – att ta bort F-betyget höjer inte kunskapen. Om man låter en elev gå vidare till gymnasiet utan tillräckliga kunskaper, och utan möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på ett adekvat sätt, vad gör det med elevens självbild?

Problemet är väl idag snarare det motsatta, att lärare i högstadiet sätter för många ”snäll E” och därmed skickar elever vidare till gymnasiet som inte har förutsättningar att klara av utbildningen, då flyttar man ju bara problemet ett steg upp i utbildningskedjan.

Visste inte vem Jesus var

Det mest tydliga exemplet utifrån min egen erfarenhet var när jag som religionslärare för några år sedan hade en elev i religionskunskap som inte ens visste vem Jesus var! Då jag undervisar på ett samhällsvetenskapligt program och religionskunskap är ett av de ämnen man måste ha godkänt i för att få läsa på samhällsvetenskapsprogrammet kollade jag med skolans SYV vad eleven hade för betyg i religionskunskap i grundskolan, och det visade sig att eleven hade ett C!

Detta kanske är ett extremt exempel, men jag har kollegor som undervisar i matematik, och de säger att det tyvärr är vanligt att många högstadielärare godkänner eleverna i matematik utan att de har tillräckliga förkunskaper. Då ska de alltså sitta med på gymnasieundervisningen i tre år och ha ytterst svårt att tillgodogöra sig kunskaperna på lektionerna för att de har dåliga förkunskaper. Återigen, vad gör det med en elevs självbild?

Ska vi godkänna alla?

Vi kan ta ett annat exempel och jämföra med en annan verksamhet som också har en skarp ”godkäntgräns”, nämligen uppkörning. Antingen klarar du uppkörningen eller så klarar du den inte, och klarar du inte uppkörningen så får du där och då inget körkort, även om du naturligtvis kan köra upp vid ett senare tillfälle. Är lösningen på det problemet att godkänna alla vid uppkörningen? Knappast någon skulle föreslå något så dumt.

Vän av ordning kanske invänder att det är två olika saker då man inte utsätter andra för direkt livsfara om man går vidare i utbildningssystemet utan kunskaper. Men jämförelsen är ändå intressant. Får man underkänt på uppkörningen så kan man hävda att man inte skulle vara en bra bilförare.

Men har man inte tillräckliga kunskaper i något ämne från grundskolan så går det tydligen bra att blunda för dessa kunskapsluckor och skicka eleven vidare i systemet – och hoppas att eleven på något magiskt sätt ska kunna tillgodogöra sig detta senare. Men kraven ökar snarare än minskar ju högre upp i utbildningssystemet man kommer. Då har man inte förstått att betyget är ett mått på kunskap. Vad gör det med en elevs självbild?

Aldrig lika bra som Zlatan

Även om jag tränar fotboll varje dag så kommer jag aldrig att bli lika bra fotbollsspelare som Zlatan. Är det orättvist? Det beror på hur man ser på begreppet rättvisa. Om ”rättvisa” är att alla ska kunna bli lika bra på precis allt så är det definitivt det. Eller så inser man att vi är bra på olika saker.

Problemet är snarare att det inte finns något riktigt alternativ för de elever som inte vill gå på gymnasiet. Fokus borde ligga på att skapa dessa alternativ istället för att låta elever gå på en gymnasieutbildning som de har måttligt eller inget intresse av att tillgodogöra sig, och i värsta fall stökar på lektioner och förstör för den stora majoriteten som vill tillgodogöra sig utbildningen. Att ta bort betyget F löser inga problem.

Martin Klerung, gymnasieadjunkt och arbetsplatsombud för Sveriges Lärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.