”AI kan vänta – lärarna är viktigare än företagen”

Foto: Privat/Adobe Stock

AI riskerar att försämra både arbetsmarknaden och arbetsvillkoren för lärarna, befarar läraren Rickard Öhman.

Sacos argumentation för undervisning om och med AI riskerar att gå näringslivets och andra särintressens ärenden istället för medlemmarnas, skriver Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia.

Flera tunga aktörer, inklusive Saco, argumenterar i en debattartikel i Dagens Industri för att regeringen ska ändra sitt beslut att exkludera skolan från AI-kommissionens förslag och samtidigt införa undervisning med och om AI i grundskolan. Att Saco och Göran Arrius väljer att samarbeta med arbetsgivare och kommersiella intressen, utan att involvera den största akademikergruppen som direkt berörs av frågan – lärarna – är för mig en gåta. Jag är väl medveten om att Saco företräder en bred palett av akademiker, men detta får inte ske på bekostnad av lärarnas intressen.

Att Saco väljer att ingå i en gemensam opinionsbildning med SKR och Almega om AI i grundskolan är både historielöst och omdömeslöst. Vi är i ett läge där användningen av AI i skolan ännu handlar om spekulation, och lika mycket som man kan spekulera om dess positiva effekter, kan man fråga sig om det inte riskerar att istället försämra både arbetsmarknaden och arbetsvillkoren för den största akademikergruppen inom Saco – lärarna.

SACO riskerar att tappa lärarnas förtroende

Saco är en organisation vars legitimitet bygger på dess förmåga att representera sina medlemmar gentemot arbetsgivarnas ekonomiska intressen och politiska beslutsfattare. Och även om Sveriges Ingenjörer utgör en viktig del av Saco, förblir det ett faktum att lärarna är den största gruppen akademiker. När Saco väljer att samarbeta med SKR och Almega – arbetsgivarsidan och näringslivets företrädare – samt med kommersiella särintressen som vill sälja digitaliseringstjänster, riskerar man att tappa lärarnas förtroende genom att engagera sig i en fråga som i första hand borde hanteras av Sveriges Lärare.

Det finns inga belägg för att riktad AI-undervisning i grundskolan skulle förbereda eleverna bättre för att bli framtida ingenjörer än en mer traditionell undervisning. Snarare påminner argumenten om den "hype" som omgav Internet på 1990-talet – där visionerna överträffade verkligheten. Erfarenheterna från digitala satsningar i skolan visar istället på återkommande problem. En-till-en-satsningen, där varje elev skulle ha tillgång till dator eller ”padda”, är ett exempel. Det hastigt och överilat genomförda projektet med digitala nationella prov har redan mött omfattande kritik, och vi har sett hur digitaliseringsprojekt som Millennium i vården landar fel i verksamheten. Dessa exempel borde mana till försiktighet snarare än till ytterligare experiment.

Skolans digitalisering har lett till pedagogisk urholkning

På Sacos hemsida står det att akademiker har tjänat på införandet av ny teknik – men på vilket sätt detta har konkretiserats förblir oklart. Visst, det är möjligt att vissa akademikergrupper, med teknikens hjälp, har fått förbättringar som möjligheten att arbeta mer hemifrån. Det är i grunden positivt. Men vilka förbättringar har digitaliseringen fört med sig för den största akademikergruppen inom Saco, lärarna? Jag har svårt att se några. Tvärtom har vi sett hur digitaliseringen bidragit till ökad administrativ börda, tekniska problem i och utanför klassrummet och en pedagogisk urholkning som inte gagnar vare sig lärare eller elever. Digitaliseringen har blivit en modern regnbågsskatt – en idé som lovar guld men i praktiken skapar nya problem.

AI är ingen nödvändighet

AI i skolan är inte en förutsättning för att skapa framtidens programmerare och ingenjörer. Titta på Indien, vars traditionella utbildningssystem fostrar de dataingenjörer som Sverige så gärna importerar. Där formas konkurrenskraft utan vare sig digitalisering eller överflödiga teknologiska lösningar. Hur har deras skolgång sett ut?

AI i skolan är inte en nödvändighet för att lärare ska kunna undervisa. Det är lärarens egenförvärvade kunskaper och professionella omdöme som historiskt sett har skapat god undervisning – och det gäller än idag. Finns det några som helst belägg för att AI i grundskolan skulle göra undervisningen mer effektiv?

Inte heller är AI ett krav för att elever ska kunna lära. Kunskap förvärvas genom möda och mänsklig vägledning, något traditionell undervisning har bevisat gång på gång. Kanske är det en insikt som Sveriges största akademikerförbund – med lång erfarenhet av både utbildning – borde delge Saco?

AI kan vänta. Regeringen gör rätt i att hålla tillbaka techföretagen och vara försiktig. Saco har ett ansvar att gå sina egna akademikers ärenden först – inte näringslivets eller andra särintressens.

Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia.

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Forskarna i ny studie: ”Vi måste överbrygga dataklyftan”

De skriver framtidsnoveller – med hjälp av AI

”Ai kan differntiera undervisningen”

När AI skriver själv: ”Måste integreras i undervisningen”

”Klart vi ska jobba med AI i skolan”

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

  1. Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
  2. Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
  3. Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se