”Därför misslyckas eleverna på gymnasiet”
Setayehesh Koncha Nouri om varför elever som tagit sig genom grundskolan får svårt på gymnasiet.
Vi lärare debatt
Hur är det möjligt att elever som gått nio år i skolan ändå inte har den kunskap som krävs för gymnasiet?
Det undrar läraren Setayesh Kormi Nouri.
Varje år möter gymnasielärarna samma problem: elever saknar de mest grundläggande färdigheterna, särskilt i matematik.
Trots att de har ”klarat” grundskolan är de långt ifrån redo för gymnasiet.
Hur är det möjligt att elever som gått nio år i skolan ändå inte har den kunskap som krävs?
Grundproblemet ligger i ett system som lägger allt fokus på slutspurten i årskurs nio – och det är ohållbart.
Byggt på sista-minuten-inlärning
I nian förväntas eleverna plötsligt ta igen flera års brister.
Pressen att prestera på nationella prov leder till ytlig inlärning, snarare än förståelse som byggs över tid. Denna ”sista minuten”-strategi skapar stress och en falsk trygghet, men förbereder dem inte för gymnasiets krav på självständighet och analys.
När eleverna börjar gymnasiet möter de en verklighet där självständigt arbete och ansvarstagande krävs. Men de har inte fått de verktyg de behöver i grundskolan.
Detta fattas i grundskolan
Grundskolan har inte bara misslyckats med ämneskunskaper – den har också misslyckats med att lära eleverna hur man lär sig.
De flesta saknar grundläggande studietekniker: att planera, organisera och ta ansvar för sitt arbete. Dessa färdigheter borde läras ut tidigt, men istället hålls eleverna i handen, vilket ger en falsk trygghet.
När de möter gymnasiets krav på självständighet är de inte rustade att hantera det. Utan effektiva studietekniker riskerar de att misslyckas, trots potentialen att lyckas. Det är inte elevernas fel – det är systemets.
Grundskolan kämpar – räcker det?
Det är viktigt att erkänna att många lärare i grundskolan gör sitt yttersta för att ge eleverna bra förutsättningar. De arbetar hårt, ofta under svåra förhållanden, och försöker skapa en lärmiljö där alla elever kan utvecklas. Deras insatser är ovärderliga.
Men trots lärarnas ansträngningar motverkar systemet dem. Eleverna slussas genom årskurserna utan att bygga en stabil kunskapsgrund, och lärarna kämpar för att fylla de luckor som uppstår. Det är inte brist på engagemang – det är en systemisk svaghet som hindrar elevernas framgång.
Ett system som misslyckas
Problemen börjar långt före årskurs nio.
Grundskolan borde vara en plats där kunskap byggs successivt, där varje år ger en stadig grund för nästa. Istället skjuts den viktiga inlärningen upp till sista terminen.
Nationella prov och betyg får för stort fokus, medan kunskapsutvecklingen tidigare år försummas.
Systemet är orättvist och ineffektivt. Elevernas framtid borde inte hänga på några stressiga månader i nian, utan spegla deras långsiktiga utveckling. Skolan borde skapa djup förståelse, inte bara kortsiktiga resultat.
Dags för förändring
För att eleverna ska ha en chans att lyckas på gymnasiet och i livet måste vi agera nu. Det räcker inte att lappa och laga i sista minuten – vi måste bygga en stark kunskapsgrund redan från första skoldagen.
Att lära sig hur man lär är viktigare än att bara memorera inför prov. Eleverna behöver verktyg för att tänka självständigt och utvecklas över tid.
Lärarna kämpar varje dag, men systemet håller inte längre. För verkliga framsteg måste skolan omformas till en plats där kunskap och självständigt lärande går hand i hand.
Framtiden börjar inte i nian – den börjar i grundskolan. Där måste vi lägga grunden för den framgång våra elever förtjänar.
Setayesh Kormi Nouri, legitimerad gymnasielärare i svenska som andraspråk och matematik
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
