”Därför är det viktigt att skilja på forskning med olika syften”

Det har blossat upp en debatt kring hur lärare, och även skolmyndigheterna, förhåller sig till vetenskap. En av författarna, Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, är aktiv på X och återkommer ofta till distinktionen mellan pågående forskning och etablerad vetenskap.

Enskilda studier kan ge lite olika resultat, beroende på skillnader i exempelvis kontext eller metod, men tillsammans bygger de upp en mer stabil, vetenskaplig grund. Om lärare och lärarstudenter främst möter information från avhandlingar eller enskilda studier, i stället för en samlad bild av hur den vetenskapliga grunden ser ut inom ett område, finns det risk för att enskilda studier får ett oproportionerligt stort inflytande. Lärare och lärarstudenter kan också få en skev och splittrad bild av forskningen.         

Viktigt att hålla isär

Ytterligare en dimension av läraryrkets vetenskapliga grund, som också kan ha påtagliga konsekvenser för lärarutbildning och kompetensutveckling, är vad forskningen fokuserar på och vad den ger för kunskapsbidrag. En betydande del av de studier som genomförs inom ramen för utbildningsvetenskap har endast utbildning och undervisning som kontext snarare än som forskningsobjekt, vilket innebär att dessa studier inte nödvändigtvis blir ett relevant kunskapsbidrag till den vetenskapliga underbyggnaden för läraryrket.

Det betyder inte att dessa studier är ointressanta eller dåliga, men om det finns en ambition att forskning ska bidra till en vetenskaplig grund för läraryrket, är det viktigt att hålla isär studier med olika syften och olika former av kunskapsbidrag.  

Forskning kan även genomföras som ett sätt att förvalta centrala teorier eller metoder

Forskning kan genomföras av olika anledningar. Viss forskning är problemdriven, vilket innebär att den utgår från ett problem som man vill belysa eller lösa. Det kan till exempel handla om hur man skapar och upprätthåller goda lärar-elev-relationer som gynnar elevernas lärande eller hur en undervisning som främjar elevers förståelse av ett visst kunskapsobjekt kan utformas.

Men forskning kan även genomföras som ett sätt att förvalta centrala teorier eller metoder. Om Goffmans teori om social interaktion är en central utgångspunkt för ett forskningsfält, är det viktigt att forskarna förstår och kan använda denna teori. Exempel på centrala metoder kan vara etnografi eller narrativ analys av livsberättelser, men också statistiska metoder som ”structural equation modeling”. Här är det alltså teorin och/eller metoden som är i förgrunden, medan forskningsproblemet och kontexten är i bakgrunden. När sådan forskning genomförs i skolsystemet, räknas den ofta som utbildningsvetenskaplig, även om den teori eller metod som används är hämtad från ett annat vetenskapsområde.

Resultaten kan vara unika

En viktig anledning till att skilja på forskning med olika syften, är att teori- och metoddriven forskning primärt syftar till att visa att forskaren behärskar teorin och/eller metoden, alternativt att testa teorins och/eller metodens tillämplighet i ett nytt sammanhang. Forskaren har därför inte nödvändigtvis valt att genomföra studien på ett sådant sätt att resultaten är möjliga att generalisera bortom den aktuella kontexten. Det betyder inte att forskningsresultaten är ointressanta eller oviktiga, men man måste vara medveten om att resultaten kan vara unika för den specifika studien, och de bidrar inte nödvändigtvis till en vetenskaplig grund för läraryrket.

Man behöver även vara medveten om att forskaren i första hand blir expert på teorin och/eller metoden, inte nödvändigtvis på den företeelse man tillämpat teorin och/eller metoden i förhållande till. Att man genomfört en fenomenologisk studie av elevers upplevelser av att bli betygsatta innebär således inte att man per automatik blir expert på betyg och betygssättning. Man blir expert på fenomenologi. Detta är viktigt i förhållande till lärarutbildning, eftersom lärare, som ska undervisa i årskurs 6 och uppåt, behöver lära sig om betyg och betygssättning, men inte nödvändigtvis om fenomenologi.

Det finns ett glapp

Granskningar av UKÄ skapar en stark efterfrågan på disputerad personal inom lärarutbildningarna, vilket bidrar till den allmänna akademiseringen av utbildningen. Det finns även en risk att man bortser från vari den egentliga expertisen för att undervisa blivande lärare ligger. Lärare behöver utbildning inom två lika viktiga områden: dels teoretiskt med tydlig forskningsanknytning som bygger på vetenskaplig grund, dels praktiskt med koppling till lärarprofessionen.

Utvärderingar från lärarutbildningar och UKÄ har visat att det finns ett glapp mellan dessa, vilket medför att många lärare inte känner sig förberedda inför flera praktiska aspekter av yrket. Om lärarutbildningarna till stor del består av disputerad personal, som främst är experter på metoder/teorier eller saknar förankring i läraryrket, riskerar glappet att bestå, samtidigt som den forskning som bedrivs inte nödvändigtvis svarar på lärares problem och därmed inte bidrar till en vetenskaplig grund för lärarprofessionen.

Forskningen bör ses över

Utredningen för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna (2023:111) ska titta på hur fler moment inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) kan ges en tydligare praktisk inriktning, och hur relationen mellan UVK och den verksamhetsförlagda utbildningen kan stärkas.

För att åstadkomma detta behöver man även se över hur den utbildningsvetenskapliga forskningen i större utsträckning kan bidra till att stärka den vetenskapliga grunden för läraryrket, men också hur blivande lärare i större utsträckning kan bli förberedda för yrket genom att lära sig av andra lärare.

Pernilla Lundgren, filosofie doktor, betygsexpert och utbildningskonsult, Stockholm

Anders Jönsson, professor i didaktik, Högskolan Kristianstad

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER: 

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Skolverkets svar på forskarnas trendkritik: ”Håller med”

Forskarnas teori: Därför bygger skolan på trender

Svar på kritiken: ”Forskarnas fel om differentierad undervisning”

Forskarna: ”Mirakelmetoderna klarar inte granskning”