”Betygsutredningen missar marknadsskolan”

Sveriges elevkårer kritiserar den nya betygsutredningen i en artikel i DN. Eleverna oroar sig för att det ökade fokuset på nationella proven kommer leda till mer negativ stress och hänvisar till en undersökning som visar att just de nationella proven redan i dagsläget är en källa till mycket stress för Sveriges skolungdom.

”Viftar bort kritiken”

Betygsutredaren Magnus Henreksen viftar bort kritiken, han tror att stressen beror på att dagens system är otydligt. Vad han grundar det antagandet på förblir osagt.

Henreksen är professor i nationalekonomi och vanligtvis knuten till Institutet för näringslivsforskning, en mycket imponerande titel och position, men den vakne läsaren kanske märker att han inte har något med skolan att göra.

I rättvisans namn ska det nämnas att Henreksen har undervisat på Handelshögskolan, men den som tror att undervisning på universitetet har särskilt många beröringspunkter med att arbeta som lärare i grund- eller gymnasieskolan behöver nog tänka om.

Henreksen är snarare ett symptom på en sjukdom som sedan länge infekterat skolan, nämligen att den förkrossande majoriteten som får inflytande över dess styrning inte kommer från eller har något med verksamheten att göra.

Eleverna har förstås rätt. Ett ökat fokus på de nationella proven kommer leda till att undervisningen kommer fokusera mer på att skriva bra prov och mindre på den faktiska kunskap som skolan har i uppdrag att förmedla. Liknande tendenser har redan märkts i USA.

”Komplicerat och krångligt”

Betygsutredningens förslag är som helhet oerhört komplicerat och onödigt krångligt, och inkluderar en betygsskala på tio steg trots att vi redan vet att fler betygssteg gör systemet mer arbiträrt och inte mindre.

Bland övriga i närtid anslagna förändringar för skolan finns förslaget att de nationella proven ska rättas centralt. Det är ogenomtänkt och ogenomförbart. Det finns inte på kartan att det kommer gå att få fram tillräckligt med kompetent personal för att genomföra den oerhörda arbetsbörda det innebär inom den extremt begränsade tiden.

Skolverkets antydningar om pensionerade lärare är skrattretande. Lärare som gått i pension och som således inte hållit sig ajour med de senaste rönen, kraven och kriterierna ska alltså bedöma elever eftersom man saknar tillit till lärare som faktiskt befinner sig i yrket.

Bara förslaget i sig är en spottloska i ansiktet på alla lärare som arbetar i skolan eftersom det med all önskvärd tydlighet säger att Skolverket och staten saknar förtroende för dem.

Varför ska någon i samhället respektera eller lita på lärare om inte ens den myndighet som legitimerar dem gör det? Givetvis kommer centralt rättade prov inte bli mer objektiva, det är fortfarande en människa som ska göra en komplex bedömning, subjektiviteten är ofrånkomlig.

I grunden handlar allt det här om en sak. Marknadsskolan. Det är ironiskt att man i DN samma dag också kunde läsa att miljarder av skattepengarna kan gå till kriminella eftersom det nuvarande systemet med privata välfärdsbolag möjliggör en ny dimension av organiserad brottslighet.

En spottloska i ansiktet på lärarna

Svaret på problemet är så tydligt att det är genant. Det lättaste och enda sättet att få bort betygsinflationen är genom att ta bort motiven till den, nämligen marknadsskolan.

”Så bromsar vi betygsinflationen”

Genom att sätta stopp för experimentet med vinstdrivande skolor försvinner också incitamenten att sätta glädjebetyg för att locka till sig elever.

Men istället så går man igenom en rad avancerade krumbukter för att behålla ett system som alla redan vet inte fungerar. För att försvara systemet så offras förtroendet för lärarkåren, elevernas psykiska hälsa och skolväsendets hela integritet. Allt för att se till så att flödet av skattepengar från det offentliga till privata aktieägares fickor inte sinar.

Rasmus, gymnasielärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

”Wiman: Jag är orolig för elvernas psykiska hälsa”