”Behörighetskris i anpassad skola”

Alla barn, med eller utan funktionsnedsättning, har rätt till en god utbildning. Även elever med funktionsnedsättning ska få lära sig praktiska och sociala färdigheter för att möjliggöra deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning. Det är inte bara en ledstjärna. Det är en skrivelse i funktionsrättskonventionen, som Sverige har ratificerat. Behöriga lärare, oavsett skolform, är en premiss för att förverkliga detta. Men den verkligheten rör vi oss allt längre ifrån.

Fördubblat antal

17 200 elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) går i anpassad grundskola i Sverige idag. Det är en ökning med 7,5 procent från föregående läsår, enligt Skolverkets rapport ”Den ökade andelen elever i anpassad skola”.  I 79 kommuner har andelen elever i anpassad grundskola ökat med mer än 100 procent sedan läsåret 2016/2017.    

Behörighetskrisen

Samtidigt har vi en lärarkris i den anpassade grundskolan där andelen behöriga lärare sjunker. Skolverkets statistik visar att endast 12 procent av lärarna i den anpassade grundskolan var behöriga 2023. Med enkel matematik kan man räkna ut att större elevgrupper och färre behöriga lärare ger är ohållbar situation.  

I grundskolan är 70 procent av lärarna behöriga – förvisso en alldeles för låg siffra, men närapå sex gånger högre än i anpassad grundskola. Det är anmärkningsvärt att bristen på behöriga lärare och stöd får fortgå i den anpassade grundskolan, vars utbildning är riktad specifikt mot elever med ett större stödbehov.  

Diskrimineringsombudsmannen, DO:s, årsrapport ”Förekomst av diskriminering 2024” konstaterar att barn med IF inte ges samma möjlighet till lärande och utveckling som andra elever. DO menar att bristerna i skolors undervisning specifikt missgynnar elever med intellektuell funktionsnedsättning, vilket skulle kunna utgöra diskriminering.   

Undervisas av assistenter

2023 genomförde FUB en skolenkät. De tillfrågade föräldrarnas uppfattning var att elever som undervisas av pedagogiskt utbildad personal har bättre möjligheter att gå framåt i sitt lärande och utveckla självständighet. Det framkom även att elever i den anpassade grundskolan till stor del undervisas av elevassistenter. Detta visar även Skolinspektionens granskning av undervisningen i anpassad grundskola. Man konstaterade att delar av undervisningen genomfördes av elevassistenter utan tillräcklig information om vad och hur de skulle göra. Betyget kan inte bli annat än underkänt.  

”Ökad segregation”

2028 kommer kravet på behöriga lärare i den anpassade skolan börja gälla. För att skolhuvudmän ska kunna lösa ekvationen, med endast 12 procent behöriga lärare, ser vi hur mindre anpassade grundskolor slås ihop till stora enheter och att anpassade grundskolor segregeras ifrån grundskolan. Effekten blir en allt större segregation där elever med IF förlorar sin möjlighet till inkludering i en skola för alla.   

Det ligger inte bara i det växande antalet elevernas intresse att få undervisning av behöriga lärare. Att motverka diskriminering och följa en FN-konvention måste också ligga i regeringens intresse. Vid FN:s funktionsrättskommittés utfrågning av Sverige var kritiken hård. Sverige uppfyller få krav. Men regeringens intresse har inte ökat. Skolverkets rapport ger regeringen kunskap som kan användas preventivt. Och kunskap ska inte tas för givet.

Kraven på regeringen

FUB uppmanar nu att regeringen tar sitt ansvar, och stoppar diskrimineringen och säkerställer att elever med IF får en god och likvärdig utbildning.  

Regeringen behöver:   

• Ge Skolverket i uppdrag att ta fram nationell statistik för att följa upp undervisningen i den anpassade skolan och hur den svarar mot elevernas behov.  

• Utreda hur bristen på behöriga lärare i den anpassade skolan ska lösas.  
• Göra funktionsrättskonventionen till svensk lag. 

Christina Heilborn, förbundssekreterare, Riksförbundet FUB

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Nya siffror: Var tredje lärare saknar behörighet