Avtalsstriden: ”Motpartens ointresse är chockerande”

”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Hök25 ”Dessa organisationer företräder intressen som inte har den kompetens eller insikt som krävs för att hantera de komplexa samhällsinstitutioner som skolväsendet utgör, skriver John Nilsson, gymnasielärare och förhandlingsombud.
Processen kring avtalsförhandlingarna är inne i ett exekutivt läge, något jag som ledamot i avtalsdelegationen är väl medveten om. Likväl vill jag som ingång i analysen av denna process utgå ifrån det som utgör det mest betydelsefulla i mitt arbetsliv: undervisningen.
- ”Fler vägar till arbetslivet” (SOU 2024:74) innefattar förslag som bland annat fokuserar på yrkesutbildning och hantverket den valda inriktningen kräver.
- ”Förstärkningsundervisning i skolan” (SOU 2024:94) möjliggör försöksverksamhet tillika satsningar på förstärkningsundervisning under intensivperioder och/eller den av utredaren föredragna halvklassundervisningen där en framtida reformering av timplan och reglering av gruppstorlekar antagligen är nödvändiga.
- ”Ett likvärdigt betygssystem” (SOU 2025:18) betonar lärarens kompetens att gradera sina grupper utifrån kunskaper men erbjuder förslag hur en meritvärdeskalibrering kan öka likvärdigheten mellan skolor och huvudmän därutöver minska den utslagning som dagens system bidrar till.
- ”Kunskap för alla” (SOU 2025:19) lägger tonvikten på undervisning och lärande i form av tydligare och bättre strukturerade läroplaner för grundskolan vilket också kommer bistå i att möjliggöra en mer kvalitativ och över landet mer likvärdig undervisning.
- Avslutningsvis binds allt detta samman av ”Tid för undervisningsuppdraget” (SOU 2025:26) som med regleringar av lärarnas undervisningstid säkerställer kvalitén på planering, undervisning, uppföljning och återkoppling.
Möjligheter till paradigmskifte
Här finns således reella möjligheter att genomföra det paradigmskifte skolan behöver för att på sikt nå de nivåer vi önskar och samhället i stort behöver. Att då gå in i avtalsrummet med SKR, i allmänna forum med företrädare från Almega eller andra likvärdiga organisationer, och mötas av ett fullständigt ointresse att via avtalsvägen försöka skapa förutsättningar för genomförande av de reformer utredningar föreslår är för mig lätt chockerande.
Mina förväntningar var eller är inte direkt stora.
Det ska ärligt medges, i denna kontext, att mina förväntningar på dessa organisationer inte var eller är direkt stora. Att de däremot visar på ett direkt obstruerande agerande samtidigt som en mängd politiskt tillsatta tjänstemän, digitala strateger eller bekanta sitter i dessa organisationer med löner som vida överstiger de bäst betalda, mest erfarna lärarna med högsta akademiska utbildning är ett hyckleri av sällan skådat slag.
Här finner vi en del av skolans problembild, vi kommer aldrig komma framåt med sådana motparter eller ett system som det befintliga under rådande omständigheter. Dessa organisationer företräder intressen som inte har den kompetens eller insikt som krävs för att hantera de komplexa samhällsinstitutioner som skolväsendet utgör.
Det finns två lösningar
Lösningen, såvida inte dessa intresseorganisationer genom någon form av intellektuellt paradigmskifte ändrar väderstreck, är att 1) riksdagen genomför den lagstiftning och de systemändringar som ovan nämnda, och andra, utredningar föreslår eller 2) riksdagen, med rätta, omyndigförklarar dessa intresseorganisationer genom att återigen blir ägare av huvudmannaskapet.
Om samhället önskar bättre kvalitet på lärarkåren, mer kvalitativ undervisning, bättre samhällsklimat och ökad internationell konkurrenskraft är, för att citera biskop Brask, samhället härtill nödd och tvungen att genomföra något av dessa alternativ.
Om den befintliga riktningen fortgår så måste kravnivåerna omgående sänkas och medföljande konsekvenser accepteras.
John Nilsson, gymnasielärare och förhandlingsombud, Stockholm
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS MER:
Därför säger Sveriges Lärare NEJ till SKR:s slutbud
Märket klubbat: ”Utrymme för höjda reallöner”
Wiman: Friskfaktor för mig är att ha ett avgränsat uppdrag
Inför avtalet: Skolan som redan har reglerad arbetstid