”Att ta bort betyget F är skamligt lurendrejeri”
Att slopa F och ersätta underkänt med tre olika betygsgrader är ett svek, menar debattören.
Vi lärare debatt
Ett tiogradigt betygssystem är ett allvarligt misstag.
Det skriver läraren Ljubomir T Devic.
Ett betyg som tydligt markerar att eleven inte har nått upp till kraven.
”Skamlig form av lurendrejeri”
Att ersätta detta med betygen 1, 2 och 3 som ska räknas in i meritvärdet är inget annat än en skamlig form av lurendrejeri.
Utredaren Magnus Henrekson menar att detta nya system kommer att ge en ”bättre bild” av vad en elev faktiskt kan.
Men låt oss vara ärliga: att ersätta underkänt med en uppdelning i tre grader av nästan godkänt är bara ett sätt att dölja problemet. Det är inte en lösning.
Genom att införa dessa nya lägre betygsgrader sänder vi en farlig signal till våra elever: att det är acceptabelt att inte nå upp till grundläggande krav så länge vi kan presentera det på ett mer informativt sätt.
Ett av argumenten för det nya systemet är att det ska motivera elever som i dag får F, genom att erbjuda fler steg att sträva efter.
Men vad hände med att sätta höga förväntningar och tydliga krav för att stimulera motivation och lärande?
Om vi hela tiden sänker ribban, gör vi inte våra elever någon tjänst: Faktum är att vi undergräver utbildningens värde och skapar en generation som inte är förberedd för de krav som samhället faktiskt ställer.
Därför är förslaget ett problem
Betyg är inte bara en markör för elevens kunskapsnivå.
De är ett redskap för att mäta och säkerställa kvaliteten i utbildningen. Genom att urvattna betygssystemet riskerar vi att förlora denna viktiga funktion.
När betyg 1, 2 och 3 plötsligt ska ses som något annat än ett underkänt, skapar vi förvirring och sår tvivel kring betygens trovärdighet. Vem gagnar detta egentligen, förutom dem som vill sopa Sveriges utbildningsproblem under mattan?
Vad hände med att sätta höga förväntningar och tydliga krav?
Vi ska inte glömma att detta ännu är ett förslag.
Men som vi sett tidigare, har många förslag en tendens att bli verklighet. Risken är att vi återigen gör bort oss genom att lagstifta bort ett problem i stället för att ta itu med det på riktigt.
”De väljer en quick-fix”
I stället för att ta itu med de verkliga problemen i skolan – som lärarbrist, stora elevgrupper och otillräckligt stöd för de som halkar efter – väljer man en sorts quick fix.
Genom att omdefiniera vad som är godkänt och vad som inte är det, tror man sig kunna skapa en illusion av att problemen är lösta. Men i själva verket förvärrar vi situationen genom att underminera utbildningens kvalitet och integritet.
Att införa ett system där underkänt inte längre betyder underkänt är inget annat än ett svek mot våra elever och samhället i stort.
Det är hög tid att vi tar dessa frågor på allvar och slutar använda skenlösningar som skadar mer än de hjälper!
Ljubomir T Devic, legitimerad lärare 4–9, sva/sv, franska, engelska, Malmö stad
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
