”Almegas argument mot reglerad tid är lösryckta”

• LÄS ÄVEN: Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Almega utbildnings förbundsdirektör, Andreas Mörck deklarerar i ett pressmeddelande de vinstdrivande skolföretagens motstånd mot att nationellt reglera lärares undervisningstid och tiden till för- och efterarbete, så som regeringens utredare föreslår.

Min egen reaktion på utredningens förslag: Hurra! Äntligen! Och på de vinstdrivande friskolornas uppenbart ensliga reaktion: Check! Förväntat!

Inget gott kommer av överutnyttjade lärare

Andreas Mörck framlägger två lösryckta omständigheter som argument för motståndet. Det första handlar om att elever behöver mycket och mer tid med undervisande lärare. Det må vara logiskt och sant, men genom att pressa och överutnyttja redan hårt ansatta lärare att undervisa ännu mer, genom att överutnyttja arbetskraft och människor kommer intet gott att uppnås. Som den general som beordrar sina soldater tillbaka mot frontlinjen, även om soldaterna inte bara är tröttkörda och lemlästade – de är också utan gevär.

För lärare som pressas att idel undervisa utan erforderlig tid att förbereda och följa upp sin undervisning kommer inte bara att köra slut på sig själva, de kommer inte kunna bedriva någon undervisning av värde och kvalitet.

Lösningen: Anställ fler lärare

Det krävs ingen djupare tankemöda för att komma fram till att någon motsättning mellan dessa faktum egentligen inte finns. Lösningen är såklart att anställa fler lärare som då tillsammans både har mycket tid med eleverna OCH ges förutsättningar att hålla väl förberedda lektioner och ge eleverna uppföljning och anpassningar de behöver.

Det förstår såklart också Almega och Andreas Mörck, men i rollen som de vinstdrivande friskolorna företrädare är detta uteslutet att yttra då det såklart skulle inskränka på friskolornas lönsamhet.

Facket möts av ointresse från arbetsgivarna

Andreas Mörcks andra poäng handlar om den svenska modellen. Att nationell lagstiftning skulle inskränka på traditionen att låta arbetsmarknaders parter förhandla regler och villkor. Till att börja med kan nog kunskap, utbildning och undervisningens kvalitet betraktas som en angelägenhet för långt fler än bara arbetsmarknaders parter. Vilket i sig skulle motivera statliga styrningar. Det hade varken varit unikt eller uppseendeväckande.

Men än mer gäckande blir det mot bakgrund av att facket i åratal har drivit och kämpat gentemot våra motparter för regleringar i linje med det som regeringens utredning nu föreslår. Jag har en vag minnesbild av att Andreas Mörck och jag för länge sedan kämpade sida vid sida för detta – men det måste vara en förväxlad sinnesvilla.

I åtskilliga avtalsrörelser, både mot kommunala och privata arbetsgivare har i alla fall facket strävat inom ramen för den svenska modellen. Men vi har mötts av totalt ointresse, nekande och avvisande från arbetsgivarsidan.        

Motsägelsefulla och haltande argument

Dessa båda omständigheter som de vinstdrivande skolföretagens företrädare anför som argument är alltså inte bara motsägelsefullt haltande var och en för sig. De saknar även koppling till huvudtesen.

Men låt oss ändå ta fasta på något som Andreas Mörck uttrycker: Avtalsrörelser gentemot både SKR och Almega är just nu pågående. Låt facket till det yttersta värna den svenska modellen fullt ut där. Med nödvärn, den strid och kamp som det krävs för att lärares undervisning äntligen ska regleras!

Christian Liljeros, gymnasielärare Stockholm och förtroendevald Sveriges Lärare Academedia

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Facket efter förslaget om lärares tid: ”Viktig delseger”

Förslaget: Detta är uppgifterna lärare ska låta bli

Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb