Varannan lärare har inte tränat inför skolattacker
”Skolan måste vara en trygg plats och en plats för lärande”, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares förbundsordförande.
Våld i skolan
Bara knappt hälften av Sveriges lärare säger att de fått någon form av säkerhetsutbildning.
Det visar en undersökning från Sverige Lärare.
Ofta består utbildningen dessutom bara av någon informationsfilm på internet.
Skolskjutningen i Örebro har satt fokus på säkerhetsfrågorna och bristen på utbildning.
I Uppsala har många lärare ställt sig frågande till politikernas utsagor om att beredskapen mot händelser som den i Örebro är god eftersom i stort sett all skolpersonal fått utbildning.
– Jag och mina kollegor är noll förberedda, säger en lärare som tidningen UNT talat med.
Sällsynt med övningar
Utbildningen som Uppsala lutar sig emot visar sig vara digital och bestå av informationstexter och någon enstaka film som beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas på ett generellt plan.
Elisa Erikson
Övningar med inrymning och skydd på den egna skolan är betydligt sällsyntare.
– När frågan om säkerhet nu aktualiserats igen känner många lärare att de saknar tillräcklig kunskap om det skulle drabba dem, säger Elisa Erikson, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala.
I en nyligen sammanställd undersökning från Sverige Lärare visar det sig att färre än hälften av lärarna fått öva på hur de ska agera vid en skolattack. Sämst ställt är det med de som arbetar med de yngsta barnen. Där är det bara en tredjedel som fått någon form av säkerhetsutbildning det senaste året.
– Skolan är lika underfinansierad och underbemannad nu som innan fjärde februari. Lärarna tar ett extremt stort ansvar för barn och elever, långt över vad som ingår i yrket. Det måste rättas till. Skolan måste vara en trygg plats och en plats för lärande, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares förbundsordförande.
”Ett dokument som alla inte läst”
Utbildningen som erbjuds består alltså i huvudsak om generell information och sker digitalt. Övningar på plats i den egna skolenheten kostar extra och ska betalas av den enskilda skolan.
– Att kostnader för utbildning i säkerhetsfrågor läggs på enskilda skolors budget innebär ännu ett område där skolan brister i likvärdighet och där ambitionsnivån styrs utifrån rektorns prioriteringar, säger Anna Olskog.
Elisa Erikson i Uppsala menar att det vore rimligt att kostnaderna flyttades från rektorerna till huvudmännen.
– Det finns krav på att skolorna ska ha en krisplanering. Men det är ett dokument som sannolikt inte alla har läst. Om det fanns ett krav på att skolor även skulle ha obligatoriska PDV-utbildningar och inrymningsövningar så vore det rimligt att kostnaden tas av kommunen och inte av den enskilda skolan.
”Det är ett samhällsproblem”
Men att det är upp till skolan att lösa problemen är fel av flera anledningar, anser Anna Olskog:
– Det som händer nu är inte ett skolproblem utan ett samhällsproblem med utanförskap, psykisk ohälsa, vapen, och våld som aldrig borde ha uppstått och som borde ha åtgärdats för länge sedan. Sverige Lärare anser att polis, sociala myndigheter och psykiatri måste samarbeta för att tidigt identifiera riskpersoner och ge dem det stöd de behöver.
– För lärarna innebär säkerhetsövningar dessutom ännu en uppgift som ska pressas in i ett schema som redan är överfullt.
Vilken är då lösningen?
– Det finns ingen snabb lösning. Vi har den skolan som vi betalar för. Trots att skolan redan idag är underbemannad fortsätter neddragningarna. Det behövs fler vuxna i skolan, inte färre. Vi behöver förebygga riskerna och arbeta långsiktigt.
Slutsatser från rapporten om säkerhet på skolor
- Färre än hälften av lärarna har genomgått en säkerhetsutbildning under de senaste 12 månaderna. Lärare i gymnasieskolan är de som i störst utsträckning (70 procent) har gått en säkerhetsutbildning. Lärare i fritidshem och i lågstadiet är de lärare som i lägst utsträckning svarar att de gått en säkerhetsutredning samt i störst utsträckning svarar att det inte finns några planer att göra det.
- Inte ens hälften av lärarna svarar att de under de senaste 12 månaderna har fått öva på hur de ska agera vid en skolattack. I lågstadiet svarar hälften av lärarna att det inte heller finns några planer att göra det. I förskoleklass, mellanstadiet och högstadiet svarar var tredje lärare att det inte finns några planer att öva.
- Lärarna är mest positiva till att det på varje förskole- eller skolenhet ska finns en beredskapsplan innehållande utrymning och inrymning vid allvarliga våldssituationer. Åtta av tio lärare svarar att det är ett mycket bra förslag.
- Över 60 procent tycker att det är ett mycket bra förslag att det på varje förskole- eller skolenhet ska det vidtas åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till skolans område.
- Mer än hälften av lärarna tycker att det är ett mycket bra förslag att en bestämmelse ska införas i skollagen som reglerar skolans skyldighet att anmäla till Polismyndigheten när en elev kan misstänkas för brott i samband med skolans verksamhet. Vissa undantag kommer att kunna göras till exempel vad gäller ålder och brottets beskaffenhet.
Källa: Sveriges Lärare
LÄS ÄVEN:
Lärarkravet på ministern: Allians mot våldet
SKOLDÅDET: Läraren berättar om skräcken i klassrummet
Birgitta räddade sina tolv elever under skolattacken
