Skolattackerna: Här kan oroliga lärare få experthjälp
Våld i skolan
Center mot våldsbejakande extremism, CVE, får i uppdrag att stärka skolornas förebyggande arbete mot grova våldsbrott. Men CVE stöttar också skolor som har elever i riskzonen.
– Detta har högsta prioritet för oss just nu och vi finns på plats på studs när så krävs säger Marcus Hjelm, ansvarig för mobila stödteamet.
LÄS ÄVEN: Terrorforskaren: ”Det fanns massa signaler”
CVE ligger under Brottsförebyggande rådet. Medan BRÅ ska kartlägga grövre våldsbrott i skolan, ska CVE ta fram informations- och stödmaterial kring våldsbejakande extremism.
Så kan skolan förebygga en attack
- Lita på magkänslan och ta den på allvar.
- Träffa socialtjänst, polis om man misstänker brott och ungdomspsykiatrin. Har vi samma bild av ett skeende kan man vidta rätt åtgärder. Tillsammans med andra aktörer kan man vidta rätt åtgärder vid rätt tid.
Polisens roll är inte bara när ett brott är begånget, de kan också hjälpa till med riskbedömning. - Det är en rättighet i lagstiftningen att tacka nej till utredningar. Då behöver skolan sitta ner med föräldrarna och vara väldigt tydlig om att det är det bästa att göra. Och även motivera eleven. Vi har exempel på när vi motiverat frivillig inläggning (på psykiatrisk klinik).
- Ring polisen – inget namn eller personnummer, bara beskriva situationen.
- Ring oss.
- Ta reda på fakta – vad har faktiskt hänt? Samla fakta internt. Stäm av vad elevhälsa, socialtjänsten och polisen vet.
Jobba långsiktigt.
Håll koll på roller. Rektorn ska fatta beslut, och kanske ska mentorn jobba med relationen. Alla kan inte se och bekräfta eleven. - Öppna, nyfikna frågor till eleven eller eleverna. Var inte konfrontativ utan nyfiken.
Källa: Center mot våldsbejakande extremism
– Historiskt sett har det varit ett fåtal ärenden med dödligt våld på skolan. Sen har vi tre ärenden som kommit slag på slag, Eslöv, Kristianstad och Malmö. Det är en ganska snabb förändring, säger Marcus Hjelm.
Själv är han gymnasierektor i grunden, och har samlat medarbetare från socialtjänst, polisen och religiösa samfund.
Så får skolan hjälp mot attackerna
Skolor kan vända sig direkt till CVE och få rådgivning och handledning på plats eller via digitala möten. Hjälpen är kostnadsfri.
– Det är sällan vi har skarpa ärenden, oftast handlar det om oro. En elev eller en grupp elever har sagt eller gjort något. Det vi gör är att komma in med våra erfarenheter. Oftast börjar vi med att ställa massor med frågor. Vad har hänt, vad vet ni, vilka fakta finns, säger han.
Sedan tittar man på erfarenheter från liknande ärenden.
– Vi diskuterar roller, vem har gjort vad, vad har ni tänkt göra, vad finns för tidigare erfarenheter. Vi hjälper organisationen att identifiera vad som skett och vem som ska göra vad, säger Marcus Hjelm.
Men det är vanligt att rektorn avstått från att prata med andra instanser, utanför skolan.
– Lite för ofta möter vi ensamma rektorer som inte har pratat med någon externt. Jag vet inte varför. En del har att göra med en kultur som gör att man redan löser så många krångliga frågor i skolan, så man tänker att man ska kunna lösa det här också, säger Marcus Hjelm.
Oftast saknas en verklig hotbild. Men ibland går det längre, blir värre.
Som i Eslöv. Kristianstad. Och Malmö.
Därför ska du lita på magkänslan
Marcus Hjelm vill att skolmedarbetare ska göra en sak framför andra.
Lita på magkänslan.
– Vi brukar trycka på magkänsla. Vi har haft ett ärende där eleven förändrades på ett sätt man inte förstod. Utifrån skolans personkännedom och dagliga kontakt såg de en förändring. Sen kompletterades förändringen med att man hittade ett anteckningsblock med bilder och sifferkombinationer och annat, som på något sätt blev en bekräftelse på magkänslan, säger Marcus Hjelm.
CVE tar sig även an ärenden som från början inte verkar vara extremistiskt motiverade.
– Det kan ta månader innan man vet om det ligger något bakom. Det är enkelt om man hittar nazistiska symboler men oftast är det mer diffust. Man pratar ibland om en gott och blandat-ideologi – man tar det som passar. Lite höger, lite vänster, lite inspiration från skolskjutare, säger han.
Som i fallet i Malmö – där den livstidsdömde före detta eleven saknade uppenbara politiska motiv, men ändå visat ett starkt intresse för skolattacker i sin sökhistorik.
– Det heter ofta att ingen kunde se vad som skulle hända. Men det är inte så enkelt, säger Marcus Hjelm.
Gärningsmännen – gemensamma egenskaperna
Även om det fortfarande saknas svensk forskning på området, finns det gemensamma egenskaper hos gärningsmännen – vilket syns i till exempel amerikansk forskning om skolattacker.
Centrum mot våldsbejakande extremism varnar dock för att ta kriterierna för bokstavligt eftersom det kan variera.
– Vi letar ibland efter checklistor som man kan bocka av och passar eleven inte in där så tänker man att det inte är något. Men det finns profiler, säger Marcus Hjelm.
De gemensamma dragen för gärningsmännen bakom skolattackerna
- Det är inte ovanligt med en neuropsykiatrisk diagnos, men man kan inte dra alla med diagnos över en kam. Det måste finnas fler saker än det.
- Det kan vara en person utan styrning, utan stöd i hemmet och med svaga nätverk och få sociala kontakter.
Personen tillbringar mycket tid på nätet. - Det finns en anknytning till platsen, en elev eller en tidigare elev. Det är inga vansinnesdåd utan oftast är de planerade.
Och så finns det en utlösande faktor, en upplevd kränkning antingen vid ett tillfälle eller flera små saker över tid. Man upplever en orättvisa och ibland isolerar man sig. - Det kan förekomma självskadebeteende eller självmordstankar men det kan också handla om elever med 100 procent närvaro.
- Källa: Center mot våldsbejakande extremism.
LÄS ÄVEN:
Lärarnas krav på säkerhet: ”Deras ansvar”
18-åringen döms till livstid efter lärarmorden i Malmö
Experten: Våldet syns i tvåårsåldern
Våldsforskaren: ”Därför smittar inte skolattackerna”
Skolattack avvärjd – tonåring skulle döda
