Säkerhetsexperter efter skolskjutningen: Lås skolor
Efter masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro som tog elva liv ser säkerhetsexperter låsta skolor som en framtida åtgärd mot våld utifrån.
Våld i skolan
Skolminister Lotta Edholm (L) vill låsa skolorna, och får medhåll av skolsäkerhetsutredaren Jonas Trolle.
– Man trodde aldrig det skulle hända i lilla Örebro, säger Sveriges Lärares huvudskyddsombud Anne-Louise Stolt.
Efter skolattackerna i Trollhättan, Eslöv och Malmö har frågan om låsta skolor kommit upp.
Efter massakern i Örebro sätter skolminsister Lotta Edholm ned foten.
– Jag ser alldeles för många öppna dörrar där obehöriga kan komma in hur som helst, säger hon till P1 Morgon.
”Som andra arbetsplatser”
Och fortsätter:
– Jag anser väl att skolor precis som de flesta andra arbetsplatser faktiskt ska vara låsta och att det är rektor som bestämmer vem som har tillträde, säger Edholm, till Sveriges Radio.
Jonas Trolle, utredare i skolsäkerhetsutredningen, håller med om att det kan vara en väg – men att skolornas behov ser olika ut.
Jonas Trolle.
– Vi föreslår att rektor ska reglera hur man omhändertar den typen av fråga och vi medger att man ska kunna låsa, säger Jonas Trolle.
Nya lagkraven
Delutredningen om skolattacker innehöll även förslag om att krav på förebyggande arbetet mot pågående dödligt våld, PDV, ska skrivas in i skollagen.
Nu lovar Lotta Edholm att se om det går att snabba på lagprocessen.
På radions fråga om varför utredningen blivit liggande ett helt år, säger Lotta Edholm att man nu vill skynda på implementeringen.
– Vi jobbar med det precis som vi jobbar med allting annat, men jag vill också säga att vi försöker nu snabba på det så gott som det bara går, säger Edholm.
”Ingen mirakellösning”
Lena Ljungdahl är före detta polis, men har jobbat nästan tio år som rådgivare i säkerhetsfrågor, bland annat på Center för våldsbejakande extremism.
Hon tycker att man mycket väl kan begränsa tillträdet för obehöriga. Det skärper ofta uppmärksamheten på vilka som rör sig i skolan. Men man får aldrig tro att det ger ett fullt skydd, gärningsmannen kan ju vara en elev eller anställd.
– Jag kan inte se att det finns en mirakellösning, då hade jag sålt den på burk till alla skolor, säger Lena Ljungdahl till TT.
Gärningsmannen hann döda minst tio andra personer, trots att Örebro kommun hade en plan och genomfört övningar.
– Du kan öva hur mycket som helst, men om det är en motiverad person med automatvapen, så är det fruktansvärt svårt att kunna freda sig mot en sådan attack. Men hade man inte övat hade det kanske sett ännu värre ut, säger Jonas Trolle till TT.
”Riskerna det nya normala”
I grannlandet Finland har ett tjugotal personer mördats i skolattacker under 2000-talet.
Där har det förebyggande arbetet fått fotfäste. Förändingarna som genomfördes har fått effekt.
– Nu genomförs ständiga riskkartläggningar. Alla anläggningar har egna in- och utrymningsplaner, kris- och säkerhetsplaner. Det har blivit det normala och det är så pass länge sedan första skjutningarna att det är svårt att minnas tiden innan, säger Henrik Lagerbohm, lärare i södra Finland.
Kraven på offentliga byggnader har setts över, och det finns nu krav på minst två utgångar och att alla fönster ska gå att öppna i klassrummen.
– Men de flesta skolorna i Finland är fortfarande i gamla byggnader så där finns riskerna kvar, säger Henrik Lagerbohm.
Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog menar att låsa skolor kan hjälpa.
– Skolor och förskolor ska inte vara platser där obehöriga ska ha tillträde. Samtidigt är det så klart så att lösta dörrar kan forceras och en gärningsman kan vara någon som har tillträde, till exempel en elev, säger hon.
Precis som säkerhetsexperten Lena Ljungdahl, säger Anna Olskog att det inte finns någon mirakelmedicin.
— Det som hände i Örebro får aldrig ses som en isolerad skolfråga. Nu gäller det att det förs en sansad debatt så att vi inte hamnar i ogenomtänkta ”quick fixes”. Det är vi inte betjänta av. Det är därför vi kräver att regeringen ser till att samordna myndigheter och andra aktörer i en allians kring dessa frågor, säger hon.
Jobbar med krisstöd
Ann-Louise Stolt.
Ann-Louise Stolt är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare och lärare på livsmedelsprogrammet på Virginska gymnasiet i Örebro.
– Vi har haft utbildning i PDV flera gånger, men man tror ju aldrig att det här skulle hända i lilla Örebro, säger hon.
Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen kommer att hålla dagliga möten om läget efter attacken.
– Kommunen jobbar systematiskt, by the book tycker jag, med krisstödstöd till de drabbade, säger hon.
Om det finns lärare bland de skadade eller dödade är fortfarande inte känt.
– Jag vet inte om det är elever eller lärare eller annan personal, säger hon.
LÄS ÄVEN:
SKOLDÅDET: Läraren berättar om skräcken i klassrummet
Anna Olskogs skarpa krav – efter masskjutningen
Facket efter skoldådet: ”Lärarna får bra stöd”
Maria Wiman: Mer än någonsin känner jag hjärtat slå för skolan
