Så ska skolan motarbeta gängen
Våld i skolan Att klara skolan är den viktigaste skyddsfaktorn för ungdomar i riskzonen. Men när niorna på Lövgärdesskolan i Angered gick ut våren 2021 hade bara varannan elev uppnått gymnasiebehörighet.
Marika Andersson är rektor på Lövgärdesskolan. Hennes främsta mål är att höja behörigheten. Men för att nå dit vill hon att skolans kompensatoriska uppdrag ska åläggas hela samhället.
– Ska vi ha en likvärdig skola och ett kompensatoriskt uppdrag måste man titta på vad som är skolans ansvar att kompensera för. Jag vill utvidga det kompensatoriska begreppet till att handla om hela samhället, säger hon.
Det är svårt att rekrytera behöriga lärare till de mest utsatta skolorna, trots ett möjligt lönepåslag med 10 000 kronor i månaden för förstelärare.
Marika Andersson vill få större möjligheter att anpassa både elevernas och lärarnas scheman.
– Den diskussionen behöver tas på en övergripande nivå. Undervisningstiden både kan och ska se olika ut beroende på erfarenhet, skola och de utmaningar som skolan har. Det och att alla elever förväntas klara alla ämnen på lika många timmar, oavsett förutsättningar som föräldrars skolbakgrund och utbildning, säger hon.
På Skolverket sitter Ebba Silfverstolpe-Agardh. Myndigheten har i uppgift att i samarbete med Socialstyrelsen se över hur insatserna för barn och unga i riskzonen samordnas.
– Det finns glapp mellan elevhälsan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Samverkan måste förbättras så att barn och unga inte faller mellan stolarna, utan får stöd och insatser i tid, säger Ebba Silfverstolpe-Agardh.
Uppdraget ska redovisas 2023 och det är för tidigt att sia om vad som blir själva slutprodukten.
– Jag tror att vi kommer att lyfta att det är viktigt att man har samverkanstid för skola, socialtjänst och sjukvård. Att man träffas regelbundet och att det finns rutiner för att bedöma ärenden och vem som gör olika insatser. Man vet ju att en av de viktigaste förebyggande åtgärderna är att se till att barn klarar skolan, säger Kjerstin Bergman, Socialstyrelsens representant.
Men rektor Marika Anderssons arbete med att höja resultaten påverkas hela tiden av saker skolan knappast kan styra över.
– Det handlar till exempel om trångboddhet som försvårar för eleverna att göra läxor hemma, att kunna sitta och läsa en bok. Det är inte skolans uppdrag att kompensera för trångboddheten, det är statens ansvar att se till att det byggs nytt, säger hon.
Så jobbar elevhälsan förebyggande med barn i riskzonen
Sekretess och resursbrister hindrar skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst att hjälpa barn i riskzonen, precis som kortsiktiga lösningar som bara löper en mandatperiod. Det menar Socialstyrelsen och Skolverket, som utreder frågan.
Skolverkets och Socialstyrelsens framgångsfaktorer för utsatta elever
- Förankra arbetet politiskt över mandatperioder.
- Kartlägg, enas om problembilden och vad som behöver göras.
- Testa i liten skala – följ upp – och ta sedan nästa steg.
- Samordna TSI-arbetet (tidiga och samordnade insatser) med liknande utvecklingsarbeten, och använd statsbidrag strategiskt för att förstärka arbetet brett.
- Skapa konsultationsteam från olika professioner för gemensam bedömning/planering av vilket stöd barn och föräldrar behöver.
- Ha tydliga strukturer och mötesrutiner för arbetet, betydelsen av en samordnare för de tre verksamheterna framhålls.
- Involvera barn, unga och föräldrar i utvecklingsarbetet
- Följ upp och ta reda på vad resultatet av insatserna blir för barn, unga och föräldrar.
Hinder och utmaningar
- Det tar tid att bygga upp hållbara strukturer för samverkan och samordning.
- Organisatoriska glapp uppstår då verksamheterna inte är organiserade för att arbeta över gränser.
- Hälso- och sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet är oklar och deras delaktighet i TSI-arbetet brister.
- Det är svårt att prioritera det förebyggande arbetet när verksamheterna samtidigt ska spara resurser.
- Det är svårt att arbeta med både det akuta arbetet och det förebyggande arbetet.
- Det är svårt att gå från projekt till ordinarie verksamhet om det saknas en långsiktig planering.
- Sekretess kring personuppgifter försvårar verksamhetsgemensam uppföljning.
Källa: Skolverket
