Så har skolorna i Finland förändrats efter skjutningarna

2007 sköt en 18-åring ihjäl åtta personer på en skola i Jokela strax norr om Helsingfors.

Året efter sköts elva personer till döds på en yrkeshögskola i Kauhajoki i södra Österbotten.

2019 dödades en kvinna och ett tiotal personer skadades när en man beväpnad med ett svärd gick till attack på en yrkesskola i Kuopio.

I fjol sköt en tolvåring ihjäl en jämnårig klasskamrat och skadade två andra i Vanda.

LÄS OCKSÅ: Svenska skolattacker: Fyra döda lärare – och flera skadade

Gett effekt

Dåden har förändrat den finska skolan. Säkerhetstänkandet har blivit en del av vardagen men minnet av attackerna finns nära ytan.

– Såren från våra skjutningar revs upp när vi hörde om vad som hänt i Örebro. Det var hemska nyheter, säger läraren Henrik Lagerbohm i Raseborg i sydligaste Finland.

Förändingarna som genomfördes har fått effekt.

– Nu genomförs ständiga riskkartläggningar. Alla anläggningar har egna in- och utrymningsplaner, kris- och säkerhetsplaner. Det har blivit det normala och det är så pass länge sedan första skjutningarna att det är svårt att minnas tiden innan, säger Henrik Lagerbohm.

Ändrade byggreglerna

Regeringen ändrade byggreglerna och införde krav på att alla rum i nybyggda offentliga byggnader ska ha minst två utgångar och alla fönster i klassrummen ska gå att öppna. Men genomförandet tar tid.

– I alla offentliga byggnader som nu byggs måste det finnas minst två vägar ut men de flesta skolorna i Finland är fortfarande i gamla byggnader så där finns riskerna kvar, säger Henrik Lagerbohm.

Brandövningarna alterneras med in- och utrymningsövningar.

– Vid inrymningarna ingår till exempel att lära sig var i skolan man kan gömma sig och söka skydd. 

I varje skola finns dessutom en säkerhetslärare som på schemalagd tid varje vecka tillsammans med rektorn ansvarar för skolans säkerhet. I jobbet ingår att se till att alla system fungerar och att lära ut skärhetsplanerna för scenarier som brand, större elavbrott eller om någon kommer till skolan och beter sig aggressivt.

Fokus på förebyggande

– Efter attackerna blev det en debatt om säkerheten. Mycket har gjorts för att minimera riskerna men vi kommer aldrig att kunna vara helt säkra. Skolan ska tillsammans med egna hemmet vara den säkraste platsen man kan vara på. Det är där demokratin föds och det känns extra jobbigt när säkerheten inte kan garanteras där.

Fokus ligger idag på att förebygga nya attacker.

– Samarbeten mellan myndigheterna har blivit bättre och det finns en vilja att det ska bli ännu bättre för att avvärja nya attacker och det har lyckats, säger Henrik Lagerbohm.

För några år sedan avslöjades en 21-årig kvinna med långt gångna planer för en massaker på en skola i Helsingforsområdet.

Och det förebyggande arbetet sträcker sig bortom myndigheterna.

– Nu läggs mycket möda på att tidigt fånga upp signaler om det psykiska måendet bland medmänniskorna. Att vi bryr oss om varandra är viktigt för alla i samhället.

LÄS MER:

Anna Olskogs skarpa krav – efter masskjutningen

SKOLDÅDET: Läraren berättar om skräcken i klassrummet

Facket efter skoldådet: ”Lärarna får bra stöd”

Lärarna kritiserar säkerheten: ”Förödande”

Maria Wiman: Mer än någonsin känner jag hjärtat slå för skolan