Förskolan saknar planer mot våldet: ”Risken är lägre”

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med polisen, Center mot våldsbejakande extremism och Skolverket tagit fram ”Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan – En vägledning för skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga”.

Här saknas stöd för förskolan.

”Lägre risker”

– När vi går igenom den data vi har, samlad info om genomförda attentat, kan vi konstatera att det är mer vanligt förekommande i äldre åldersklasser, säger Jonas Eriksson.

Han säger att data bygger på information från bland annat USA, Nya Zeeland, Kanada, Australien och europeiska länder.

– Det vanligaste är att skolattacker genomförs av en elev eller en före detta elev och då blir det naturligt att det blir en mindre risk för förskolor, säger han.

Ur ett globalt perspektiv har attacker med dödlig utgång utförts mot förskolor i bland annat Thailand och Kina.

– Det förekommer, men det är ovanligt, säger Jonas Eriksson.

Tränar på annat sätt

Det finns andra faror som gör att en inrymning kan bli aktuell även i förskolan.

– Något som händer utanför förskolan, våld, gängkriminalitet, olyckor, utsläpp av farligt ämne, brand eller brandrök, säger han.

Förskolans lokaler ser också annorlunda ut än skolans, och har andra förutsättningar.

– Sen ska man komma ihåg att det finns förskolor i Sverige som har en helt annan hotbild, förskolor som är mer baserade på etnicitet och trosuppfattning. Då förekommer det att man tränar på ett annat sätt, säger Jonas Eriksson.

Vilka förskolor tänker du på?

– Det vill jag inte gå in på. Vi pratar bara om skydd, det spelar ingen roll vem gärningsmannen är eller vem som är målgruppen.

Komplext om något händer

Jonas Eriksson betonar dock att risken att en skola utsätts för dödligt våld är liten.

– Man får balansera åtgärder och vilken risk vi ska möta mot hur stor risken är, säger han.

Materialet från MSB går ändå att använda, menar han.

– Även om det är gjort för äldre barn, så går det ändå att använda för att utbilda personalen. Det är inte komplicerat, antingen utrymmer man eller så låser man in sig. Sen inser jag att det är väldigt komplext om det händer något, säger han.

Och fortsätter:

– För att uppgiften skulle vara lösbar så inriktade vi oss inte på de yngsta barnen. Vi har inget pågående, men det är möjligt att det blir mer krav även på stöd som gäller de yngre barnen, och då får vi adressera det, säger han.

”Kan inte gå på statistik”

Pia Rizell är lärare i förskola i Vivalla i Örebro, och andre vice ordförande för Sveriges Lärare.

Förskolan där hon arbetar har tvingats inrymma vid två tillfällen, en gång vid en brand och en gång i samband med skottlossning i området.

– Jag tror att de flesta huvudmän har prioriterat utbildning och beredskap utifrån risk. Men man kan inte bara gå på statistik, att det skedde på en vuxenutbildning var också nytt, säger hon.

Attacken mot Risbergska skolan innebar också ett hot mot den grundskola och den förskola som ligger i omedelbar närhet.

Blåser i visselpipa

Pia Rizell påpekar också att förskolan sällan har låsta utrymmen inomhus, men ofta stora fönsterpartier.

– Vi har aktivt använt oss av inrymning, men på större förskolor kan hotet vara på insidan och det är viktigt att öva på utrymning också. Det beror mycket på området, om förskolan har ett yttre låst skal eller inte. Hos oss behöver man trycka på en porttelefon med bild för att vi ska kunna se vilka vi släpper in, säger hon.

Pia Rizell och hennes kollegor övar återkommande på inrymning. Barnen tränar på att skynda sig in när någon blåser i visselpipa.

– Vi är sockerfria annars, men bjuder alltid på kex, frukt eller glass för att kunna räkna ihop dem snabbt. Man behöver något som lockar så mycket att barnen springer in direkt i stället för att gömma sig när de blir rädda, säger Pia Rizell.