Olika åldrar, olika barn – så pratar du om skolattacken
Skolkuratorn Karin Nystås ger sina bästa råd om hur lärare och lärare i förskola kan prata med barnen om attacken i Örebro – anpassat efter barnens ålder.
Våld i skolan
Runt om i Sverige försöker lärare och förskollärare förklara det som inte går att förklara.
Skolattacken i Örebro skapar oro och sorg.
Karin Nystås, styrelsemedlem i Sveriges skolkuratorsförening, ger sina bästa råd.
– Håll dig till frågorna du faktiskt får, säger hon.
Olika åldrar, olika elever, olika klasser med olika behov. Kanske en rädsla att väcka tankar hos eleverna.
– När det gäller stöd i den här situationen är trygga, kända vuxna de som är bäst lämpade att svara på elevernas frågor, säger Karin Nystås.
Hon är en av styrelsemedlemmarna i Sveriges skolkuratorers förening, och skolkurator i Partille.
– Vi finns för att stötta elever, och lärare och annan personal i att förbereda sig på frågor från elever. Att förmedla trygghet och lugn – poängtera att alla vuxna hjälps åt för att det inte ska hända igen. Och att peppa och stärka de vuxna att prata om elevernas frågor, säger Karin Nystås.
”Lyssna på frågan”
Allra viktigast är att lyssna på vad barn och elever faktiskt frågar.
– Då väcker du inte något som eleverna inte är mogna för. När man själv som vuxen är orolig är det lätt att lägga till detaljer och fylla på. Försök att hålla igen och svara på den fråga som eleverna ställer, säger hon.
Och när barn frågar saker det inte finns svar på?
– Man kanske får säga att vi vuxna inte heller förstår hur det här kunde hända, men att polis och alla andra vuxna jobbar för att förstå och för att det inte ska hända igen, säger Karin Nystås.
Motivet bakom massakern i Örebro är okänt. Men tidigare skolattacker har haft rasistiska motiv – i Trollhättan och Eslöv till exempel.
Hur pratar man med barn och elever som själva har invandrarbakgrund?
– Mycket handlar om ålder och förståelse för den typen av motiv. En del elever har egna tidigare erfarenheter och en större vaksamhet och känslighet, det måste man hantera. Som alltid är det en fördel att ha kunskap om och känna sina elever när man pratar med dem om svåra saker, säger Karin Nystås.
Elever i olika åldrar – så pratar du om skolattacken
Förskola
De allra yngsta barnen behöver vuxna för att sätta ord på tankar och frågor. Det är inte helt säkert att det vet vad som hänt, man får göra en avvägning om man ska ta upp frågan eller avvakta tills barnen själva har funderingar.
Lågstadiet
Yngre elever är mer konkreta. De förstår vad som händer, men behöver tänka på jobbiga saker i omgångar. Det kan vara bra att tänka på att de inte förstår att nyheterna upprepar samma händelse, de kan tro att det pågår hela tiden.
Mellanstadiet
Ännu lite äldre elever förstår vad döden innebär. De kan söka egna information, och därför är det extra viktigt att prata om att de ska berätta om saker de sett eller tankar de har som gör dem oroliga.
Högstadiet och gymnasiet
I tonåren får eleverna grepp om vad som hänt, vad det innebär för dem själva och framtiden. Det är viktigt att prata om mediaflödet, om källkritik, att inte sprida rykten och att inte dela bilder på skadade och döda.
Källa: Karin Nystås, Sveriges skolkuratorers förening
LÄS ÄVEN:
Säkerhetsexperter efter skolskjutningen: Lås skolor
Maria Wiman: Att låsa skolan är att mildra en galopperande sjukdom
Anna Olskogs skarpa krav – efter masskjutningen
Lärarna kritiserar säkerheten: ”Förödande”
SKOLDÅDET: Läraren berättar om skräcken i klassrummet
Maria Wiman: Mer än någonsin känner jag hjärtat slå för skolan
