Juristen: Då får lärare ingripa – enligt skollagen

Sveriges Lärares chefsjurist, Veera Littmarck, reder ut hur det är tillåtet att fysiskt ingripa mot elever.

Våld i skolan Skollagen har ändrats för att göra det tydligare för lärarna när de får ingripa fysiskt.
Men osäkerheten kvarstår.
Sveriges Lärares chefsjurist, Veera Littmarck, reder ut vad som gäller.

Jan Huss

19 jan 2024

LÄS MER: Läraren Paul attackerades av elev – fick själv sparken

Det råder fortfarande en osäkerhet bland skolpersonalen om när och hur det är tillåtet att fysiskt ingripa mot elever. Alltså även efter att lagändringen 1 augusti 2022 som innebar att det uttryckligen står att lärare och annan personal har rätt att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.

– Osäkerheten ligger i bedömningen om det fysiska ingreppet är proportionerligt, och det avgörs i efterhand i varje enskilt fall, säger Veera Littmarck, Sveriges Lärares chefsjurist.

Så säger vägledningen

I skolverkets vägledning framgår:

Ett fysiskt ingripande får aldrig ske för att straffa en elev. Ett fysiskt ingripande är en åtgärd som endast bör vidtas undantagsvis och endast om det står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
Personalen i skolan har i många fall såväl en möjlighet som en skyldighet att ingripa i situationer där det är motiverat för att säkerställa elevernas trygghet och studiero.
Det tillsynsansvar som personal i skolan har innebär en skyldighet att skydda elever från att komma till skada, skada andra personer eller skada egendom.
Ett fysiskt ingripande ska vara så lindrigt som möjligt och ske under så kort tid som möjligt. Fysiska ingripanden får aldrig utgöra kränkande behandling i skollagens mening. Om ett fysiskt ingripande står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter anses ingripandet vara befogat och därmed tillåtet.

Juristen kommenterar

Vi Lärare lät Sveriges Lärares chefsjurist, Veera Littmarck, kommentera några vanliga situationer som skolverket tar upp:

Elver som skriker, kastar sudd och välter stolar

Befogenheten att ingripa fysiskt är inte begränsad till situationer där det finns risk för att elever kommer till skada eller skadar andra. Den gäller även mer allmänt vid ordningsstörande situationer.

Veera Littmarck: Ingripanden ska som utgångspunkt i första hand ske genom exempelvis verbala tillrättavisningar eller på andra sätt som inte innebär ett fysiskt ingripande. Att avlägsna en elev från klassrummet med ett stadig tag runt armen kan vara tillåtet. Att knuffa eleven till marken kan ses som misshandel eller som kränkande behandling.

Elever som slåss med varandra:

Om elever slåss med varandra kan det bli aktuellt för personalen att ingripa fysiskt för att hålla isär eleverna eller för att få dem att gå åt olika håll. Det kan vara fråga om att eleverna slåss med varandra, men det kan också vara nödvändigt att ingripa för att förhindra att en konflikt urartar till våldsamheter eller allvarliga kränkningar.

Veera Littmarck: Personalen behöver inte göra en bedömning av om en elevs handling vid en rättslig prövning skulle bedömas utgöra en kränkning i enlighet med definitionen i skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen. Personalen kan ingripa fysiskt för att avvärja sånt som typiskt sett är att uppfatta som kränkande.

Om kränkande tillmälen

Kränkande tillmälen:

Om någon elev verbalt uttrycker sig på ett sätt som uppfattas som kränkande mot en annan elev och som trots tillsägelser inte upphör kan ett ingripande vara tillåtet. Med kränkningar avses främst sådant uppträdande som utgör kränkande behandling enligt skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Personalen kan då fysiskt behöva förmå eleven att lämna platsen, exempelvis genom att ta ett stadigt tag om armen och leda eleven ut ur rummet. Det kan också vara fråga om att en elev ägnar sig åt kränkande fotografering eller filmning och inte slutar vid tillsägelse och att en lärare behöver ta ifrån eleven mobiltelefonen.

Veera Littmarck: Normalt innebär det att den första åtgärden är en eller flera tillsägelser. Om tillsägelser bedömas vara otillräckliga kan ett fysiskt ingripande vara nödvändigt. Ett ingripande kan då vara att ta tag i elevens arm om denne är på väg att slå en annan elev eller förstöra ett föremål.
I vissa fall kan ett fysiskt ingripande även vara påkallat som en förstahandsåtgärd för att stoppa en pågående eller omedelbart förestående kränkning av en elev. För att ett fysiskt ingripande ska anses vara befogat är det viktigt att det är lindrigt och pågår under så kort tid som möjligt. Ett fysiskt ingripande får inte ske efter att eleven har upphört med sitt beteende.

Nöd och nödvärn.

Reglerna kring Nöd och Nödvärn är bara tillämpliga i allvarliga och akuta situationer och brottsbalkens bestämmelser om en allmän möjlighet att ingripa fysiskt på grund av nödvärn eller nöd gäller för alla. Reglerna innebär att vem som helst under vissa omständigheter som innebär brottsligt angrepp mot person eller egendom får ingripa fysiskt eller använda våld på ett sätt som i andra situationer skulle anses otillåtet och utgöra brott.

Veera Littmarck: Så länge det fysiska ingreppet inte är uppenbart oförsvarligt i förhållande till situationen är det tillåtet att använda metoder som under normala omständigheter skulle vara olagliga.

Elev som skadar sig själv:

Om en elev riskerar att skada sig själv kan det vara tillåtet att använda tvång eller våld med stöd av bestämmelsen om ”nöd” i brottsbalken, för att avvärja faran som hotar elevens liv eller hälsa.

Veera Littmarck: Skollagen är tydlig med att det är av yttersta vikt att personal i skolan vågar ingripa då fara för att skada person eller sak föreligger och också för att eleverna ska tillförsäkras trygghet och studiero i klassrummet.