Efter skjutningen i Örebro – hoten ökar mot skolor
Josefin Bergström, Centrum mot våldsbejakande extremism: ”Man hör av sig i ett tidigare skede”.
Våld i skolan
Larmen om skolattacker har ökat efter massakern på Campus Risbergska i Örebro.
Flera huvudmän har sett sig tvingade att inrymma, kalla in polis och stänga skolor.
Polisen bekräftar att larmen ökat – och det handlar inte bara om obetänksamt klotter.
Efter masskjutningen på Risbergska i Örebro har larmen om skolhot ökat i antal.
– Även om risk finns att genomförda allvarliga våldsdåd, skolattacker eller terrorattentat kan verka inspirerande för nya våldsdåd, bedöms aktuell ökning av inrapporteringar snarare vara ett resultat av ökad oro i samhället i stort och inte en ökad reell hotbild, säger Andreas Salsborn, Redex-samordnare inom polisen, i ett mejlsvar.
Redex är ett samarbete mot extremism, mellan Polismyndigheten och Säpo.
Svaret om copy-cats
Det talas om en ”copycat-effekt”, till exempel har det visat sig att gärningsmannen vid attacken i Eslöv hade kontakt med gärningsmannen i Kristianstad.
Men rädslan för att massmordet på Risbergska ska smitta av sig och leda till fler skolattacker är svår att bemöta med vetenskapliga rön.
– Underlaget är för litet. Men det är extremt ovanligt att något händer och det behöver man ha med sig, och samtidigt ta sin oro på allvar, säger Josefin Bergström, Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE).
Allvarliga larm efter Risbergska
Andreas Selborn bekräftar dock att det förekommit larm efter den 4 februari, där polisen har vidtagit åtgärder för att förhindra brott.
– Polismyndigheten bedömer alla hot, oavsett om det riktas mot skolor eller enskilda personer, som allvarliga och hanterar det i enlighet med Polismyndighetens uppdrag, skriver han.
Men de allra flesta hoten handlar i stället om något annat.
– Även om risk finns att genomförda allvarliga våldsdåd, skolattacker eller terrorattentat kan verka inspirerande för nya våldsdåd, bedöms aktuell ökning av inrapporteringar snarare vara ett resultat av ökad oro i samhället i stort och inte en ökad reell hotbild, skriver Andreas Salsborn.
Och fortsätter:
– Det finns ingen enhetlig bild som tydligt visar varför någon vill ägna sig åt oseriösa hot eller ryktesspridning, men inte sällan ser den eller de som ligger bakom händelsen det hela som ett skämt, säger han.
Fler samtal till CVE
Hos CVE ökar trycket på stödlinjen efter attacken mot Risbergska. Från tidigare två eller tre i veckan, till ungefär tio.
– Man hör av sig i ett tidigare skede, jag tror att det handlar om en ökad medvetenhet kring de här frågorna, säger säger Josefin Bergström.
Från och med 1 mars 2025 har myndigheten i uppdrag att ge stöd åt kommuner och andra aktörer när det finns oro för en skolattack.
Andreas Selborn kan inte lämna detaljer kring de hot som polisen bedömt som allvarligt menade.
– Vid majoriteten av ärendena vidtas inga åtgärder alls eftersom personen inte bedöms utgöra en risk för sig själv eller mot andra personer, säger han.
Han poängterar också att personalen på skolan det berör oftast är medveten om personen larmet berör, och att det är vanligt att uppgifterna kommer från dem.
Hur vet man om ett hot är allvarligt menat?
– Polisen har särskilt utbildad personal som kontrollerar och gör bedömningar av den här typen av hot. En mängd olika faktorer vägs samman. Det är rutinerade och väldigt kunniga medarbetare som hanterar underrättelserna, och om man inte helt kan utesluta att ett hot är seriöst så sätts olika operativa åtgärder in, skriver Andreas Salsborn.
Orolig för skolattack – detta kan du göra
- Riskfaktorer bakom skolattacker är ensamhet, psykisk ohälsa, misslyckade studier, svårigheter med sociala relationer, destruktiva familjerelationer. Särskilt där man kan se en negativ utveckling, att eleven sluter sig mer och kanske ger uttryck för våldsfantasier eller konkreta avsikter om våld.
- Sitt inte själv med din oro, enskilda lärare kan inte bedöma om ett hot är på riktigt.
- Gör orosanmälan till sociala myndigheter.
- Skolan kan gemensamt arbeta för att stärka skyddsfaktorerna runt eleven, kanske har någon på skolan en närmare relation än övriga?
- Lärare och annan skolpersonal kan vända sig för vägledning till CVE med oro för elever och skolattacker, även om det inte finns en extremistisk koppling. Myndigheten har metodstöd, stödlinje och kan även komma ut till skolor för rådgivning.
Källa: Josefin Bergström, CVE. Myndigheten samverkar med MSB, polisen, Socialstyrelsen, Skolverket samt SKR.
LÄS ÄVEN:
Anna Olskog: Att återvinna glädje trots avgrundsdjup sorg
SKOLDÅDET: Läraren berättar om skräcken i klassrummet
