Experten: Så hanterar du tystnadskulturen
Våld i skolan Axel Darvik (L), skolkommunalråd i Göteborgs stad, har lovat en undersökning om tystnadskultur i skolan. Men den dröjer. Att kriminella redan påverkar tjänstemannabeslut i kommunen är redan fastställt.
Två kommunala rapporter fastslår att tystnadskulturen är ett problem i Göteborg. Risken finns att gängen redan påverkar tjänstemännens arbete, och att den som vittnar tystas automatiskt av sina chefer.
Axel Darvik har lovat en genomgång av läget inom skolan, men ännu är ingen sådan på gång.
Jonas Mosskin är organisationspsykolog.
– Tystnadskultur är inte ett vetenskapligt begrepp som alla är överens om, och som har vissa kriterier. Det är mer att beskriva ett fenomen eller ett tillstånd i en organisation, säger han.
Vad är en tystnadsnorm?
– Det handlar om hur organisationen hanterar missnöje. När man för fram avvikelser eller problem, hur tas det om hand? Negligeras det, eller är det så att man förnekar problemet? Nästa steg är att den som för fram kritik beskrivs som jobbig eller problematisk. Steget därefter på skalan är att medarbetare eller chefer blir illa behandlade för att de för fram kritik, säger Jonas Mosskin.
Men han säger också att rädslan för att bli bestraffad ibland är överdimensionerad.
Om det finns en tystnadsnorm på min arbetsplats, ska jag jobba för förändring eller gå?
– Om man känner att man inte har förtroende för sina chefer och får bekräftat för många gånger att det inte blir förbättring, då är utsikterna små att kunna förändra det. För den egna glädjen och engagemangets skull är det bättre att hitta en roll någon annanstans. Men ser du att det finns en ledning och en inriktning, ge det lite tid.
Fakta: Detta är tystnadskultur
- Det finns en rädsla för att man inte får det stöd man behöver som medarbetare eller chef långt ner i organisationen om man gör för stor sak av brister.
- Tystnadskultur kan komma från ledningen, men det finns också exempel på arbetsgrupper som utformar egna normer, eller som kommer genom hot utifrån.
- Ett mått är hur kritik tas om hand. Negligerar eller förnekar ledningen problemet? Beskrivs den som framför kritik som jobbig eller problematisk? Eller är det till och med så att visselblåsare bestraffas?
Källa: Jonas Mosskin, organisationspsykolog.
