Birgitta räddade sina tolv elever under skolattacken
Läraren Birgitta Löwencrantz räddade tolv elever under skolattacken på Risbergska skolan i Örebro.
Våld i skolan
Läraren Birgitta Löwencrantz följde protokollet.
Tolv elever räddades.
– Oron har följt mig i många år, säger hon.
Birgitta Löwencrantz är lärare i svenska, franska och historia. På Risbergska gymnasiet arbetade hon fram till den fjärde februari som lärare i svenska som andra språk.
När skotten ekade i korridorerna följde hon efter bästa förmåga instruktionerna från kursen i pågående dödligt våld (PDV) från i höstas. Dörrar barrikaderas, lampor släktes, alla sökte skydd och teg stilla medan gärningsmannen rörde sig i korridoren utanför.
Tre veckor tidigare hade hon dragit PDV-punkterna för eleverna. De hade lyssnat med förfäran. Stämningen hade blivit allvarstyngd.
– Punkterna väckte kanske obehagliga minnen till liv. Man vet inte vilka ryggsäckar eleverna bär med sig genom livet. Någon sa ”Hoppas att det aldrig blir allvar”, säger Birgitta Löwencrantz.
På tre minuter var alla i skydd
Hon kom till jobbet 12.30. Knappt hälften av hennes 26 elever fanns på plats. Några av de frånvarande hade redan flytt när de hört skottlossning. En elev från en annan klass gjorde dem uppmärksamma på vad som pågick: ”De skjuter!”
Alla i klassrummet hjälptes åt med att mörklägga lokalen, dra för gardiner och spärra dörrarna från insidan. Jackor hänges över fönstren på dörrarna.
Det tog knappt tre minuter från varningen till att alla låg i skydd och Birgitta kunde slå numret till 112. Fem minuter senare fick hon besked om att polis fanns på plats. Utanför dörren hörde hon skott avlossas.
Ingen vet hur man kommer att reagera när något sådant här händer.
En vecka har gått. Sverige håller en tyst minut. En lärarkollega finns bland de tio offren. En annan kollega skadades svårt och opererades i många timmar. Läget beskrivs som stabilt. Ingen av Birgittas elever skadades. Efteråt har de uttryckt sin uppskattning till hennes lugn, målmedvetenhet och beslutsförmåga – och att hon fanns kvar och tog hand om dem när de samlades i Myrornas lokal efteråt.
– Ingen vet hur man kommer att reagera när något sådant här händer, om man kommer att vara rationell eller få panik. Lärare eller elev spelar ingen roll, vi är alla bara människor.
Har varit orolig tidigare
Tacksamheten eleverna gav uttryck för känner Birgitta igen.
– Det blir tydligt hur viktigt det är med en stabil ledning. Att det finns personer som stiger fram, som lyssnar och som tar kommandot. Verksamhetschefen Tina Ottosson har gjort det på ett utmärkt sätt. Hon är en förebild.
Oron hade funnits tidigare. I mörkret efter kvällskurserna, i ensamheten i kopieringsrummet, på kontoret med ryggen mot den öppna dörren.
En känsla av otrygghet som kunde ha lindrats om skolan haft det som säkerhetsrådgivare ofta rekommenderar: säkerhetsdörrar utan fönster, bevakade ingångar…
– Det är en jättestor skola. 17 000 kvadratmeter. Labyrintliknande. Det finns många ställen där en obehörig skulle kunna gömma sig. Men även om det är en stor skola behöver man göra den så trygg man kan. Att visa att man tar oron på allvar är första steget mot trygghet, säger Birgitta Löwencrantz.
Träffa eleverna är det roliga
En vecka har gått och Birgitta funderar över framtiden.
– Jag har alltid älskat mitt jobb och kan mycket väl tänka mig att fortsätta några år till – på något trygg plats där jag kan träffa eleverna i klassrummet. Det är ju det som är det roliga med jobbet.
LÄS MER:
Hela Sverige stannade upp: ”Gick från vardag till chock”
Läraren Aziza dog i skolskjutningen: ”Vi sörjer vår kollega”
SKOLDÅDET: Läraren berättar om skräcken i klassrummet
Anna Olskogs skarpa krav – efter masskjutningen
