Snabbguide: Det här vill politikerna göra för lärarna

Liberalerna

Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson Liberalerna (L):

• Staten ska finansiera både lärarnas löner och reglera undervisningstiden för att värna lärarnas uppdrag. För att åstadkomma det behöver skolan bli statligt styrd.
• Friskolesystemet behöver skärpas. Vinster på bekostnad av kvalité ska förbjudas och oseriösa aktörer ska stoppas. Men friskolor och skolval ska vara kvar även om det sistnämnda behöver bli mer inkluderande.
• Vill satsa på speciallärare och särskilda undervisningsgrupper.
• Vill skapa förutsättningar för trygghet och studiero genom bland annat sociala team på skolor och vill göra det enklare för skolor att få hjälp av socialtjänst. Elever som utsätter lärare eller klasskamrater för allvarlig fara, hot eller våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras av rektorn.
• Läroboksgaranti för alla elever.

Miljöpartiet

Annika Hirvonen, ledamot i utbildningsutskottet för Miljöpartiet (MP):

• Vill förbjuda vinstutdelande aktiebolag i skolan.
• Som ett led att bryta skolsegregationen vill de införa ett gemensamt antagningssystem för fristående och kommunala skolor.
• Vill avlasta lärarna och skapa en bättre arbetsmiljö genom att satsa på skolbibliotekarier, speciallärare och skolsköterskor.
• Även barn vars föräldrar inte arbetar ska ha rätt att gå på fritids.
• Staten behöver ta ansvar för en ökad och jämlik finansiering av skolan.

Moderaterna

Lars Hjälmered, utbildningspolitisk talesperson (M):

• Vill lägga vikten på mätbara faktakunskaper i läroplaner, kurs- och ämnesplaner. Vill se lärarledda lektioner med tydligt kunskapsinnehåll och mål.
• Tydligare mandat för lärare och rektorer att kunna skapa studiero. Vill förtydliga skollagen för att klargöra hur skolans personal får agera. Rektorn ska kunna flytta på elever.
• Nationella proven ska genomföras digitalt, rättas centralt och vara jämförbara över tid. Nivågruppering av elever för att möjliggöra tidiga insatser för såväl låg- som högpresterande elever med särskilda behov.
• Språkscreening med start redan på BVC. Obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte har svenska som modersmål och har behov av det. Utökad undervisning i svenska, obligatorisk läxhjälp och lovskola för elever i behov av det.
• Öka kraven på den som vill starta en friskola. Möjligheten att ta ut vinst ska kopplas till kvalité och kontrollen av skolor ska öka. Skolval ska vara obligatoriskt och utgå från kriterier som närhet och syskonförtur.

Centern

Fredrik Christersson, utbildningspolitisk talesperson (C):

• För att höja kvaliteten och öka likvärdigheten i förskolan vill man underlätta för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare.
• Professionsprogram för att garantera att förskollärare, lärare och rektorer får kompetensutveckling hela yrkeslivet.
• Rektorer behöver få förutsättningar att vara pedagogiska ledare och lärare att planera och genomföra sin undervisning. Mindre detaljstyrning och onödig administration ska bort. Riktade statsbidrag behöver försvinna för att rektorer och huvudmän ska kunna planera sin verksamhet långsiktigt. Straffen för hot och våld mot skolpersonal behöver skärpas.
• Stöd i mindre undervisningsgrupper för barn i behov av särskilt stöd måste bli lättare att få och resursskolor och särskola behöver utvecklas.
• Elevhälsa ska vara ett obligatoriskt ämne i rektorsutbildningen och skolpersonal ska erbjudas utbildning. Samarbetet med sjukvård och socialtjänst måste utvecklas.
• Det fria skolvalet ska utvecklas med tydliga och höga krav på skolhuvudmän.

Sverigedemokraterna

Richard Jomshof, skolpolitisk talesperson (SD):

• Statligt huvudmannaskap över skolan för att få större likvärdighet och nationella ordningsregler och riktlinjer.
• Skolan ska ha fokus på kunskapsinlärning. Tydligare lärarroll och mer av klassisk katederundervisning. Nivågruppering av elever i kärnämnen. Elever i behov av särskilt stöd ska erbjudas små undervisningsgrupper alternativt resursskolor. Särskilt duktiga elever ska få undervisning på högre nivå. Nyanlända ska undervisas i förberedelseskolor till dess de har kunskaper att ingå i en vanlig klass.
• Tydliga nationella riktlinjer ska ge lärare större befogenheter att upprätta studiero. Skolor ska omedelbart kunna flytta elever som inte fungerar i den ordinarie skolsituationen. Vill införa ordningsomdömen.
• Förbud mot slöjor och muslimska friskolor.
• Skolor som missköter sig ska stängas. Kan tänka sig att diskutera dagens kösystem för friskolor, skolpengens utformning och är emot otillständiga vinster. Men värnar att elever och föräldrar ska ha rätt att välja skola.

Socialdemokraterna

Lina Axelsson Kihlblom, skolminister (S):

• Pengar avsedda för förskolan och skolan ska gå till skolan, inte privata vinstuttag. Skolvalet ska ske gemensamt och göras rättvist för alla elever.
• Alla barn och elever ska ha behöriga lärare oavsett var i landet man bor. Fler lärare ska utbildas och anställas och andra yrkeskategorier ska anställas för att avlasta lärarna. Det kan vara lärarassistenter, barnskötare, skolkuratorer och socialpedagoger.
• Det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer ska fortsätta utvecklas och bidra till karriär- och löneutvecklingen.
• När läroplaner och betygssystem ska förbättras så ska professionen och forskningen ha ett starkt inflytande. Lärare och elevhälsa ska ha mandat och förutsättningar att sätta in stöd i ett tidigt skede till elever.
• En rättvisare fördelning av resurser och mer kraftfulla insatser ska göras för elever och barn som behöver det. Andra myndigheter som socialtjänst, vården och andra myndigheter behöver hjälpa skolan i insatserna.

Kristdemokraterna

Christian Carlsson skolpolitisk talesperson (KD):

• Vill se över lärarnas dokumentationskrav och rensa i arbetsuppgifter och se till att det finns fler vuxna i skolan. Lärare ska ha god löneutveckling och det behövs satsningar på vidareutbildning.
• Tydliga kunskapskrav och betygskriterier i läroplanerna. Tidiga kunskapskontroller, i synnerhet när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Stödinsatser som utökad studietid, läxhjälp och lovskola samt speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper måste sättas in tidigt.
• Genom utökade befogenheter i skollagen, samt utbildning i ledarskap och konflikthantering, ska lärarnas möjligheter att hålla ordning och skapa trygghet i klassrummet öka. Rektorer ska kunna flytta på elever en längre tid än vad som gäller i dag.
• Större flexibilitet och resurser för rektorer att utforma sina undervisningsgrupper. Särskilda stödet behöver stärkas med fler lärare, speciallärare och särskilda undervisningsgrupper.
• Nationell skolpengsnorm som kan vägleda kommunerna mot en mer jämlik i hela landet.

Vänsterpartiet

Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson (V):

• Skolan och förskolan ska vara jämlik och jämställd och ge alla barn och unga samma rätt till utbildning. Skolan ska arbeta kompensatoriskt och ge mer stöd till de barn som har sämre förutsättningar.
• Vill avskaffa marknadsskolan och ta bort möjligheten att bedriva skola i aktiebolagsform.
• Satsningar på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd. Skolan behöver mer resurser för att möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov.
• Obehöriga lärare ska alltid vara en tillfällig lösning. För att få bukt med lärarbristen måste man utbilda fler men också locka tillbaka förskollärare och lärare till skolan som i dag arbetar i andra branscher. Det måste också ställas högre krav på huvudmännen att möjliggöra för obehöriga att läsa till behörighet.
• Genom ett statligt huvudmannaansvar vill man fördela resurserna utifrån elevernas behov, ge mer makt åt professionen och avskaffa marknadsskolan.