Skolan ett politiskt slagfält inför valet – ”jag är besviken”

Det är framför allt en fråga som dominerar partiernas utspel om skolan inför valet, och det är frågan om vinstuttag i friskolorna. Det är en tydlig fråga med tydliga konfliktlinjer där Socialdemokraterna går till val på att vinstuttagen ska bort. Den synen delas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan de borgerliga partierna vill bevara dem.

Vinstreglering kontra vinstförbud

När Liberalernas då nytillträdde partiledare Johan Pehrson i våras öppnade för någon typ av reglering av vinstuttagen var det första gången ett parti på högersidan sagt något liknande. Sedan dess har samtliga borgerliga partier anammat någon variant av vinstreglering ­– men inga förbud.

– Man ska bara få ta ut vinst om man uppfyller kvalitetskriterier och mål, säger Centerpartiets Annie Lööf till Skolvärlden.

Liknande formuleringar kommer från Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) i Skolvärldens partiledarintervjuer. Det ska sättas upp kvalitetskrav som säkerställer att skolorna gör rätt för sig, och det ska kontrolleras av Skolinspektionen.

Redan kända fakta

Två veckor före valet släpper Socialdemokraterna en undersökning utförd av riksdagens utredningstjänst som bekräftar redan kända fakta: Friskolor som grupp anställer en lägre andel behöriga lärare, betalar lägre löner och har fler elever per lärare än kommunala skolor.

I samband med det beskriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom hur hon ser på högerpartiernas tal om vinstreglering.

– De vill skapa massa inspektörer, krångel och byråkrati bara för att behålla vinsterna. Det där kostar massor med pengar. En skolinspektör är mycket dyrare än en lärare. Man skapar fler inspektörer samtidigt som pengar försvinner i vinster och man vill sänka skatten. Den ekvationen går inte ihop, säger hon till Skolvärlden.

Vinstfrågan tar för stor plats

Samma vecka säger biträdande rektorn, skoldebattören och kända kritikern av marknadsskolan Linnea Lindqvist till Dagens Nyheter att hon är arg på att Socialdemokraterna ger för mycket plats åt skolvinsterna i debatten.

– Det enda de pratar om är vinstfrågan. Jag är så trött på det att jag kan spy, säger hon till tidningen.

I stället borde man prata om skolpengens konstruktion som enligt henne inte leder till en rättvis fördelning av resurser till kommunala och fristående skolor.

Ytligare valrörelse än vanligt

Lärarnas Riksförbunds förbundsordförande Åsa Fahlén håller med om att politikerna lägger för mycket tid på att prata om saker som i slutändan inte löser skolans grundläggande problem.

Årets valrörelse är enligt henne ytligare än vanligt, och att när politikerna väl pratar om skolan är det inga hjälpsamma saker som sägs.

– Vi har tyckt att skolfrågan kommit lite skymundan i valrörelsen. Det har handlat mycket om gängkriminalitet och annat. Och när frågan dyker upp så blir det ganska mycket som ett partipolitiskt slagträ. Vi saknar de mer strukturella förslagen, säger hon.

– Det handlar om ordning och reda på ena sidan och bort med vinster på andra. Men inget av det är grunden till skolans problem. Det är populistiskt.

”Hoppas de spottar upp sig”

Hon hade önskat att partierna i stället identifierade de grundläggande frågorna som också engagerar väljarna och komma med egna förslag. Exempelvis tycker väljarna enligt underökningar att frågan om en likvärdig skola är jätteviktigt.

– Det finns ett starkt stöd för att staten ska ta över skolan till exempel. Hade politikerna bara varit mer lyhörda kunde det fått ta plats. Bara för att vi haft en skola som under lång tid har gjort skillnad för alla, så tar man det för givet. Men ingenting är givet på förhand, säger hon och lägger till:

– Jag är lite politikerbesviken just nu. Jag hoppas de spottar upp sig efter valet.