Så vill partierna stötta NPF-elever – och deras lärare

I nättidskriften Special Nests enkätundersökning med riksdagspartierna inför valet finns två frågor om hur partierna vill anpassa skolan för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Här låter Skolvärlden specialläraren Sofia Sköld Lawner kommentera partiernas förslag i nedkortad form. På Special Nest kan du läsa partiernas hela svar, och alla frågor i enkäten.

Socialdemokraterna

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Alla elever ska kunna nå en gymnasieexamen, men resan dit ska tydligare utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Nya och mer flexibla vägar till en gymnasieexamen ska införas där grundskoleämnen läses parallellt.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med NPF?

– Vi vill tillgänglighetsanpassa skollokaler utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska eller psykiska samt öka kunskapen bland personalen kring funktionsnedsättningar. Vi har infört npf-kunskap som ett examensmål på alla lärarutbildningar sedan 2021.

Speciallärarens kommentar:

– Flexiblare vägar till gymnasiet behövs absolut. Vi har elever som går ut högstadiet med fina betyg men som saknar betyg i något enstaka ämne och då släpper vi dem till introduktionsprogrammet. Elever som egentligen inte hör hemma där. Så flexiblare vägar in på gymnasiet, absolut, säger Sofia Sköld Lawner.

Moderaterna

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– För det första måste vi se till att alla skolbarn får regelbundna hälsoundersökningar av skolläkare. Det är avgörande för att tidigt identifiera eventuell diagnos och därmed de anpassningar under skoltiden som barn har rätt till. För det andra vill vi säkra resursskolornas verksamhet. För det tredje måste vi revidera dagens abstrakta kunskapskrav som vi ser skapar en destruktiv stress hos många barn, inte minst elever med autism.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med NPF?

– Lärare förväntas idag hantera och undervisa elever med särskilda behov inom ordinarie undervisning, vilket i många fall upplevs som ett omöjligt uppdrag. Vi menar att skolor måste tillåtas att organisera undervisningen i grupper för de elever som inte klarar helklasskonceptet och skapa en god undervisningsmiljö för alla elever.

Speciallärarens kommentar:

– Jag är chockad över att Moderaterna som värderar föräldrars rätt att välja skola så högt vill hälsokontrollera alla barn och ställa diagnoser. Där försvann föräldraperspektivet. Jag får inte ihop logiken. Att utreda barn ska ju gagna både barnet och familjen, säger Sofia Sköld Lawner.

Kristdemokraterna

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Vi behöver bygga ut elevhälsan, inte minst med fler kompetenser som arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Det kommer medverka till ett bättre stöd till unga med diagnos inom autismspektrumet. Vidare måste möjligheten till anpassning och hjälpmedel byggas ut tillsammans med antalet specialpedagoger och möjligheten till mindre undervisningsgrupper för att varje elev ska ges möjlighet att uppnå kunskapsmålen och gymnasiebehörighet.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med npf?

– Se svar ovan på förra frågan.

Speciallärarens kommentar:

– Vi i skolan är väldigt intresserade av att få in kompetens från andra aktörer. Men skolans kärnuppdrag är att ge kunskaper. Vi kan inte hamna för mycket i att skolan ska ta hand för mycket om ”må bra”-biten. Vi ska ha en kunskapsskola, säger Sofia Sköld Lawner.

Miljöpartiet

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Det behövs fler speciallärare och specialpedagoger och förstärkt elevhälsa, men också minskad stress och att värna kontakten med den unga, inte minst för att minska frånvaron. Särskilt fokus behöver läggas på att flickor får tillräckligt bra stöd eftersom de ofta kan ha det extra tufft.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med npf?

– Vi medverkade till krav om kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer på lärarutbildningarna samt till läsa, skriva, räkna-garantin som ger stärkt rätt till stödinsatser tidigt.. Det behöver införas ett tak i elevhälsan för antal elever per yrkesgrupp och stärkta resursskolor för barn som behöver. Tilläggsbeloppen ska användas likvärdigt över hela landet.

Speciallärarens kommentar:

– Speciallärare och specialpedagoger är en bristvara, och de kan ge stöd både till elever och lärare. En stressad lärare kan ju påverka en elev med NPF väldigt negativt.

– Tanken med läsa-, skriva- räknagarantin är god men det krävs också att det finns resurser på skolorna. Det finns lärare som beskriver hur man lägger tid på att kartlägga behov men sedan saknar de resurser som skulle behövas för att åtgärda det man identifierat, säger Sofia Sköld Lawner.

Sverigedemokraterna

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Sverigedemokraterna har länge kritiserat inkluderingstanken, som inte tagit nödvändig hänsyn till att alla barns behov inte kan tillgodoses i den vanliga klassrumsundervisningen. Genom satsningar på små resursstarka undervisningsgrupper där personalen har adekvat kompetens, kommer gymnasiebehörigheten att öka. Vi vill även se satsningar på resursskolor.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med npf?

– Ett skäl till att uppskattningsvis 5 500 barn och unga är hemmasittande är att inkluderingstanken har drivits för långt, vilket är ett svek mot elever som inte kommer till sin rätt i stora klassrum. Vi vill se små elevanpassade undervisningsgrupper där elever med NPF och elever med hög skolfrånvaro får adekvat stöd och en känsla av trygghet och samhörighet.

Speciallärarens kommentar:

– Frågan är vad man lägger i ordet inkludering. Det är ju när vi inte lyckas sätta in rätt anpassningar som en elev inte inkluderas. Hade inkluderingen lyckats så hade det ju inte varit så att det har ”gått för långt”. Men ska vi lyckas med inkluderingen så behöver vi resurser och förutsättningar att göra det, säger Sofia Sköld Lawner.

Vänsterpartiet

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Kombinationen av friskolereformen, det fria skolvalet och kommunaliseringen har fått katastrofala konsekvenser för både likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. För att elever med autism ska nå gymnasiebehörighet behövs återuppbyggandet av en jämlik skola där en aktör, staten, tar huvudansvaret för den svenska skolan och tillsätts med utökade resurser så att stödet till elever med autism kan stärkas.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med npf?

– Vi vet i dag att det är många unga med framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte går till skolan eftersom skolan inte klarar av att hantera deras specifika funktionsnedsättning. De väljer att stanna hemma. Kompetensen och kunskapen om elever med NPF måste stärkas bland lärare och skolpersonal, samtidigt som skolan behöver tillsättas med utökade resurser så att elever i behov av stöd kan stärkas.

Speciallärarens kommentar:

– De säger att eleverna ”väljer” att stanna hemma. Det är väldigt få som väljer att stanna hemma, det handlar om att det är en övermäktig situation att ta sig till skolan. Det vi behöver i skolan är ju kompetens och resurser.

Centerpartiet

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp och resursskolor behöver utvecklas och stärkas. Vi vill också genomföra insatser i form av kompetensutveckling till befintliga lärare i syfte att lättare kunna stödja dessa elever. Lärare som undervisar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar måste ha specialpedagogisk kompetens, tillgång till material och hjälpmedel i undervisningen och ett krav på sig att eleverna ska klara målen, oavsett skolform.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med npf?

– Även här handlar det om att det måste bli lättare att få ett individanpassat stöd i skolan, som mindre undervisningsgrupper och egna assistenter. Elevhälsan bör till exempel ha skyldighet och möjlighet att kalla till samordnad individuell plan på samma sätt som socialtjänsten och hälso- och sjukvården har idag. Vi vill även få på plats nationell frånvarostatistik för att bättre kunna följa upp skolornas arbete med elever med lång frånvaro.

Speciallärarens kommentar:

– De säger att alla lärare som undervisar elever med NPF ska ha specialpedagogisk kompetens. Det låter lite som att de tänker sig att inga barn med NPF ska gå i vanlig klass. För även om det finns 1-2 sådana här elever i varje klass behöver inte varje lärare ha spcialpedagogisk kompetens – däremot ska det finnas specialpedagogiskt stöd, säger Sofia Sköld Lawner, och tillägger:

– Sen beror det på vad man lägger i begreppet ”specialpedagogisk kompetens”. Jag lägger ganska mycket i det, inte bara en lärare som gått en kurs under sin utbildning, utan specialpedagoger och speciallärare.

Liberalerna

1. Vad behöver göras för att fler elever med autism ska nå gymnasiet?

– Liberalerna vill under de kommande åren anställa 1 000 fler speciallärare. Det är av stor betydelse för att fler elever med särskilda behov, inte minst elever som befinner sig på autismspektrat, ska få tillgång och hjälp genom särskilda insatser. Exempelvis ser vi betydande behov av att införa fler mindre undervisningsgrupper i skolan.

2. Vad har ni för förslag på åtgärder för att göra skolan mer anpassad för elever med npf?

– För att motverka långvarig frånvaro och så kallade ”hemmasittare” behöver skolan bli bättre på att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Liberalerna vill därför satsa särskilt på mindre undervisningsgrupper, exempelvis för elever som har behov av särskilt stöd för att klara av skolan. Dessutom vill vi bygga ut spetsklasserna i hela landet, så att ingen elev ska behöva sitta still och rulla tummarna på grund av att hen saknar stimulans och utmaningar i skolan.

Speciallärarens kommentar:

– 1 000 speciallärare är tre per kommun. Det kommer inte märkas någon skillnad, jag vet inte om jag vill kalla det för en satsning. Sedan kanske det är den realistiska ökningen vi kan få per år. Det är ju lärare som ska vidareutbilda sig till detta och i lärarbristens Sverige kanske det är rimligt att tänka sig att man kan utbilda 1000 per år, säger Sofia Sköld Lawner.

”Samma lösning passar inte alla”

Sofia Sköld Lawner ser en del bra förslag och en del mindre bra i enkäten. Men ingen tar upp det som hon menar är grundproblemet: för dåligt med resurser och för många nedskärningar i skolornas budgetar.

– Skolan har haft ont om resurser under lång tid. Lärarlönerna går upp men budgeten går inte upp. Så vi har haft nedskärningar i flera år och då blir det färre lärare i skolan. Vi lever med tuffa förhållanden, säger hon.

Hon anar också en övertro på att särskilda klasser och undervisningsgrupper för elever med NPF ska lösa situationen.

– Många föreslår quick fixen med särskilda skolor och särskilda undervisningsgrupper. Det det är bra för vissa elever men inte för alla. Vi har ju väldigt många barn med NPF som går i vanlig klass och det funkar alldeles utmärkt. Det känns som att man inte har koll på att barn med NPF inte är en homogen grupp. De är så otroligt olika, och samma lösning passar inte alla, säger Sofia Sköld Lawner.